Försvarsmakten har haft svårt att locka kvinnor till militära yrken. Trots 20 år av utbildningar om jämställdhet vittnade 1 768 kvinnor om att problemen bara fortsatte. När högste chefen beslutade sig för att göra något åt saken står en major från Visby i händelsernas centrum.
Hon fick bära samma packning som killarna, de sa inget när en av de första kvinnliga värnpliktiga var plutonens bästa skytt, men när Gotlands Allehandaskrev om henne i november 1987 så satte lumparna på luckan upp ett collage med reportaget blandat med urklipp från en porrtidning.
30 år senare var det en bland många erfarenheter som fick överbefälhavaren att koka över och kräva en förändring. Strax därefter införde Sverige som ett av ytterst få länder könsneutral värnplikt.
– Jag ryckte in på F7 i Såtenäs 1987. Vi var inte många tjejer då, tre på min pluton och i nästa steg av grundutbildningen var vi två kvar som skulle bli luftbevakare, säger Hanna Jungwallius.
LÄS MER: Judit kan tänka sig en framtid inom Försvaret
Hon hade gått humanistisk linje på Sävegymnasiet och läst franska, ryska och latin.
– Tanken var att bli reservofficer, men jag blev kvar i försvaret och kom att arbeta vid Tolkskolan.
En dag kom en inbjudan om en återträff med de gamla lumparkompisarna.
– Det var 25, 30 år sen värnplikten. Jag var inte säker på att jag ville gå efter att ha tänkt tillbaka på den tiden.
I november 2017 klev Hanna Jungwallius och en kvinnlig före detta arméofficer fram som företrädare för Försvarsmaktens egna Metoo-rörelse – #givaktochbitihop. De vittnesmål som gavs skakade en försvarsmakt som gett bilden av att ta frågorna på allvar.
– För egen del bemöttes jag först av tystnad. Det var en tystnad som berodde på att organisationen var i chock. Man hade inte förstått att det var så illa ställt, så det var väldigt tyst de första dagarna bland de närmaste kollegorna.
LÄS MER: Hon ser fram emot att rycka in
Över 1 700 kvinnor inom Försvarsmakten skrev under uppropet. Överbefälhavaren blev rasande och krävde ett omedelbart slut för kränkningarna.
”Till dig som kränker vill jag vara extremt tydlig. Ageranden som de här är helt oacceptabla. Den som inte kan leva efter försvarets värdegrund har ingenting i Försvarsmakten att göra”, sa Micael Bydén i SVT.
– Utan Micael Bydéns tidiga engagemang hade det här kanske självdött, säger Hanna Jungwallius.
Under december 2017 bjöds hon och tre andra företrädare för uppropet in till försvarsutskottet. Försvarsmaktens personaldirektör var också med vid sammanträdet. Under fjolåret började en förändring skönjas. En jourlinje inrättades och det beslutades att en ny och oberoende enhet för att utreda den här typen av ärenden ska inrättas.
LÄS MER: BILDER: Här öppnar snart Visbys nya soldathem
Hanna Jungwallius har nu fått ett ettårigt uppdrag att ta hand om erfarenheterna från #givaktochbitihop där hon ska vara ett stöd till Högkvarteret.
– Det viktigaste är att skapa en vilja till förändring. Under det 40-tal seminarier jag har hållit inom Försvarsmakten brukar jag understryka att det här handlar om att öka operativ förmåga, att detta inte är ett särområde för jämställdhet. Då brukar även skeptikerna vakna till. Beter vi oss illa mot varandra, oavsett hur, så minskar förmågan att göra sitt yttersta. Och vi är beroende av att alla når sin fulla potential.
En undersökning som gjordes redan 1999 visade att 84 procent av de tillfrågade kvinnorna upplevde att de utsatts för trakasserier. Resultaten ledde till bland annat till att obligatoriska utbildningar drogs igång, men när berättelserna i samband med #givaktochbitihop kom så visade det sig att kurserna inte hade ändrat så mycket som man hade förväntat sig.