För några veckor sedan väcktes åtal mot tre tidigare chefer inom TeliaSonera, däribland förre vd:n Lars Nyberg. Det omfattande utredningsarbetet har pågått under fem år. Lena Mandergrehn Karlström har arbetat i 42 år som polis och deltagit i flera stora utredningar som Boforsaffären och skalbolagshärvan kring ”La Reine-mannen”. Nationella korruptionsgruppen vid nuvarande Nationella operativa avdelningen NOA, tidigare Rikskriminalpolisen, startade sin verksamhet i januari 2012 i Stockholm.
Hon pendlade mellan bostaden på Gotland och Stockholm och var vikarierande chef vid den nystartade gruppen, när hon i slutet av september 2012, fick ett samtal från chefsåklagaren Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption.
– Stetler berättade att han skulle inleda en förundersökning mot TeliaSonera angående mutor.
Det handlade om Telias etablering i Uzbekistan 2007. Misstankarna hade framkommit i SVT:s Uppdrag granskning och det skulle behövas en hel del personal för ett tillslag mot företaget.
– Jag kontaktade mina högre chefer vid NOA. En grupp om fyra poliser och två ekonomer tillsattes omedelbart och vi lyckades rädda en hel del miljoner för statens räkning första tiden. När en förundersökning inleds och husrannsakningar görs, gäller det att hitta så mycket bevisning som möjligt och i detta sammanhang också pengar, innan de försvinner.
Utredningen växte i omfattning. Totalt skickades rättshjälpsbegäran till tolv länder. De länder som gruppen mest kom att arbeta med var Schweiz, Nederländerna och USA. Ärenden som berör flera länder har en benägenhet att ta lång tid på grund av olika lagstiftning.
Det låter väldigt frustrerande?
– Ja det är det. Vi besökte Schweiz för att titta i deras dokument. Särskilt ett var viktigt för oss i bevishänseende. I vissa länder tar det längre tid att få svar på rättsliga förfrågningar.
Gruppen arbetade med att gå igenom bokföring och andra dokument samt flera hundra tusen mejl. De flesta dokument var skrivna på engelska, ryska, franska och nederländska.
Hela förundersökningen omfattar 30-40 000 sidor och översättningen till svenska kostade miljoner. I utredningen beskrivs Uzbekistan som ett land där presidenten är en diktator och styr landet med järnhand, tillsammans med sin dotter. TeliaSonera ville utveckla och öka sina marknadsandelar i Asien och därför etablera sig i bland annat Uzbekistan.
– Korruptionen i en del länder, däribland Uzbekistan, är utbredd. Därför är det förvånande att TeliaSonera valde att etablera sig där. Men TeliaSonera är inte det enda företaget i telekombranschen som försökt ge sig in på marknaden där. Andra etableringar har skett på liknande sett som i fallet med TeliaSonera.
Går det att göra affärer i den här typen av länder utan att erbjuda mutor?
– Nej, det går inte, enligt personer med insyn i landet.
Telia har nyligen medgett mutor för 2,6 miljarder kronor som ska ha betalats ut mellan åren 2007 och 2010. Bolaget har gått med på en förlikning med det amerikanska justitiedepartementet. Det innebär att Telia ska betala 7,7 miljarder kronor till myndigheter i USA och Nederländerna, allt enligt TT. Rättegången mot de tre tidigare cheferna kommer att påbörjas någon gång under första kvartalet 2018. Samtliga förnekar brott.
– Svenska staten är lurad på mycket av svenska skattebetalares pengar, kommenterar Lena Mandergrehn Karlström.
Har det varit farligt att utreda?
– När det gäller utredningar om brott finns det alltid en grad av farlighet. Schweiz har en ambassad i Uzbekistan där deras flagga brändes utanför byggnaden. Anledningen var att Schweiz hade två uzbeker häktade i sin del av det här ärendet. Den schweiziske åklagaren fick också besök, som upplevdes hotfullt, vid sin myndighet. Det gäller att inte ge efter för den här typen av hot. Vi måste värna vår demokrati och fria press. Det spelar en stor roll för att motverka korruption, tror jag.
Hur vanligt är det med mutor idag?
– Det är svårt att säga. Polisen får kännedom om ärenden genom visselblåsare. Det kan vara personer som arbetar inom företag, kommuner eller landsting. Uppgifter kommer också fram via press och andra media.
För ett och ett halvt år sedan bestämde sig Lena för att gå i pension. Det är mycket som måste göras på huset och tomten i Ekeby efter alla år av arbetspendlande. Lena är engagerad i den lokala bygdegårdsföreningen, pendlar fortfarande till Stockholm, men då för att sjunga i Stockholmspolisens damkör. Under vissa delar av året jagar hon småvilt.
Längtar du tillbaka?
– Det är skönt att ha gått i pension, men det var väldigt roligt och lärorikt att få vara med under de år som gått. Med den polisbrist som finns idag så kliar det i fingrarna ibland. En gång polis alltid polis som vi brukar säga.……vem vet?