Fritidsbåtarnas och småbåtshamnarnas påverkan på havsmiljön är större än man tidigare trott. I rapporten nämner forskarna en rad åtgärder för att skydda miljön, ett av dom är ett båtregister i Sverige.
– På så sätt kan man få bra data på hur många båtar det finns, hur gamla de är, om de är gjorda av plast eller trä, om de har giftmålning på sig, vad de har för motor och så vidare. Allt det är jätteviktigt när man ska försöka bedöma hur stor påverkan båtarna kan ha på miljön, säger Per Moksnes, en av forskarna bakom rapporten.
Resultaten från rapporten visar att en ökad utbredning av hamnar, bryggor och muddrade områden har fått negativa konsekvenser för viktiga livsmiljöer, så som ålgräsängarna. Också giftiga båtbottenfärger och undervattensbuller påverkar bottenvegetation, fiskar och däggdjur.
– Det blir negativa effekter för människor när de här vegetationsbottnarna försvinner. Och man lägger oftast bryggor och båttrafik precis i de miljöer som är väldigt känsliga, menar Per Moksnes.
Ett annat möjligt styrmedel forskningsrapporten nämner är en båtskatt, något som Moksnes menar kan liknas vid en miljöskatt.
– Då kan man ju undanta mindre båtar, båtar med elmotorer, segelbåtar, kajaker och så vidare, som har väldigt lite miljöpåverkan. Istället kan man hårdare beskatta de riktigt stora båtarna med stora motorer som är målade med giftfärger och ligger i vattnet hela sommaren, så att den typen av båtar minskar.
– Båtskatter och båtregister finns redan i de flesta länder. Man betalar redan skatt på alla andra saker som ställer till problem, som bilar, snöskotrar, husvagnar och fritidshus. Allting betalar ju för sin påverkan. Men det gör inte fritidsbåtar och det kan man ju personligen tycka är lite konstigt.
Peter Karlsson, verksamhetschef på riksorganisationen Svenska Båtunionen, menar att register och skatter inte kommer rädda några ålgräsängar.
– Det som behövs är att båtägare får information och möjlighet att ändra sitt beteende. Idag kan du till exempel inte se i sjökorten var det finns känsliga bottnar. Informationen är långt ifrån lättillgänglig.
Tror du det räcker med att båtägare blir informerade?
– Ja, jag vet att det räcker jättelångt. Majoriteten av alla båtägare vill att det ska vara en bra miljö.
I rapporten har man också kommit fram till att 200 mil av Sveriges kust täcks av bryggor, vars skuggor har negativa effekter på bottenlivet. Man konstaterar att cirka 1700 nya bryggor anläggs varje år. Siffror som Peter Karlsson menar är helt orimliga då det inte finns någon statistik.
– Jag har talat med svenska byggleverantörföreningen om dom här siffrorna och vi har ingen som helst aning var de får de dom ifrån.
– Havsmiljöinsitutet utgår dessutom ifrån att alla bryggor har byggts på grunda vatten, det stämmer inte. Vi har plats för båtlivet och djurlivet, precis som det finns plats för både skogar och parkeringsplatser på land.
Men Moksnes menar att siffrorna är väl underbyggda.
– De här siffrorna är inte några grova skattningar, utan man har faktiskt räknat antalet bryggor som finns längs kusten med flygfoton. Så siffrorna är ganska exakta och är nog de bäst belagda i rapporten.
Vems ansvar är det att förbättra havsmiljön?
– Det ligger på kommunerna. De saknar ofta kompetens och resurser för att göra den här planeringen ordentligt, så de behöver stöd för att få det här att fungera, säger Mosknes.