Det mäts, ritas och klipps i slöjdsalen. Tiden är aningen bråd för ska bindorna bli klara före skolavslutningen gäller det att lägga på ett kol.
Harry Hadenius har valt att arbeta i ett svartvit-rutigt flanelltyg.
– Jag ska ge den till mamma sedan, säger han. Vem annars?
Hela projektet startade redan i höstas då klassen under NO-lektionerna pratade miljö och hur lång tid det egentligen tar för plast att brytas ned.
När det sedan kopplades samman med puberteten gav det en helt annan aspekt.
Klassföreståndaren Ulrika Nikolausson berättar:
– Vi besökte Fenomenalen där de visade miljövänliga alternativ till bindor och blöjor, de hade till och med virkade tamponger.
Det var elevernas idé att sy egna bindor. Med hjälp av företaget Imse Vimse fick de hjälp med mallar, flanell och galontyg. Nu, i terminens elfte timme, sys det bindor med fyra lager tyg att sedan kunna användas i respektive familj.
Integrerade i varandra som ämnena är, har klassen på matematiken räknat fram att en kvinna i runda tal använder 126 000 bindor under ett liv.
– Och plast tar 500 år att bryta ner så tygbindor som kan tvättas och användas igen är mycket mer miljövänligt, säger Harry Hadenius.
Att sy dambindor är ett helt nytt inslag på slöjdlektionen och ingår inte i läroplanen. Det gör däremot att prova så många tekniker som möjligt.
– Här får man använda overlocksöm, fästa tryckknappar och sy samman fyra lager tyg, säger syslöjdläraren Carolin Törnberg.