Visst luktar det skit på anläggningen i Bro. Men det är ju vad det handlar om också, skit och avfall och restprodukter från öns livsmedelsindustrier.
Flyt- och fastgödsel kommer hit – det sistnämnda tas om hand med en Sverigeunik krossmetod. Men här ligger även rotfrukter i stora högar, rester från packerierna på ön. Dessutom anländer hushålls- och slaktavfall, i form av sådan ”slurry” som exempelvis Ragnsells i Roma producerar.
En hög krossad majs finns här också, det enda som är odlat specifikt för Brogas. Det är ett reservlager som behövs för att hålla ett jämnt flöde och för att mikroberna som ”jobbar” med rötningen hela tiden ska få en bra mix.
– De är som vi människor, de vill ha en bra variation på kosten, säger Brogas Magnus Ahlsten lite skämtsamt om de mikroskopiska organismerna.
Bolaget Brogas är producenten. Biogas Gotland är sedan en av kunderna, som förfinar gasen och säljer till dem som kör biogasfordon. Den största kunden är Arla som 2016 köpte hela 65 procent. Mejeriet använder gasen till ångframställning för att kunna torka mjölk, vilket minskat deras utsläpp rejält.
Slakteriet i Visby ser ut att bli nästa mottagare, som vill ha biogas till uppvärmning.
På bilsidan ökar trycket också, antalet biogasfordon på Gotland har gått från knappt 100 till nästan 600 de senaste fem åren, en ökningstakt som är bland landets högsta.
– Vi måste öka produktionen till 2018, annars blir det gasbrist på ön, säger Rickard Hansson på Brogas.
En sådan expansion är nu på gång, grundplattan ligger redan klar för nästa rötkammare.
I dag tar Brogas omhand cirka 40 tusen ton avfall och restprodukter per år, vilket ger gas motsvarande 2,2 miljoner liter bensin per år. Efter utbyggnaden kommer den siffran att vara motsvarande 3,6 miljoner liter.
Men det verkar bara vara början.
– Om vi utnyttjar allt vi har på Gotland kan vi komma upp i 30-40 procent av vårt bränslebehov för landtransporter. Men då skulle vi vilja ha en åtta, tio sådana här anläggningar och ett mer utbyggt ledningsnät, säger Magnus Ahlsten, som gärna vill minimera transporterna av gas med hjälp av lastbilar.
Men framför allt handlar det om ett klimatneutralt och lokalt kretsloppstänkande.
När gasen produceras bildas även biogödsel, som sprids på den gotländska åkermarken och därmed minskar behovet av konstgödsel.
– Vi lämnar tillbaka gödseln nästan luktfri och med näring som är mer lättillgänglig för växterna, berättar Rickard Hansson.
Biogödseln går till åkrarna – och kommer senare åter till Brogas, som koskit eller växtrester.
– Det är kretsloppet.
Andra aspekter är att Gotland i och med biogasen kan producera mer av sin egen energi, samt att inkomster och arbetstillfällen stannar på ön.
Samtidigt erkänner biogasvisionärerna att Brogas är ett tufft projekt rent ekonomiskt och att investeringsbidrag har behövts för att få ihop budgeten.
– Men det ser bättre ut för framtiden. För Biogas Gotland är det tuffare, så länge bensinpriset förblir för lågt, säger Magnus Ahlsten – som ligger bakom även det bolaget, med fyra tankställen på ön i nuläget.
Han hoppas också att fordonsflottan kan utvecklas ännu mer mot fossilfritt i framtiden.
– Det är till exempel många små företag som kör fossildrivna bilar och här hoppas vi att fler kommer välja biogas.