Kyrkorenoveringar riskerar att få vänta

Underhållsbehovet för öns kyrkobyggnader är stort – men det statliga stödet minskar. Detta oroar Christer Engelhardt, stiftsdirektor i Visby stift.

Väggmålning i Ganthem kyrka från 1200-talets andra hälft då kyrkan färdigställdes. Dessa har aldrig blivit överkalkade, vilket är myket ovanligt.

Väggmålning i Ganthem kyrka från 1200-talets andra hälft då kyrkan färdigställdes. Dessa har aldrig blivit överkalkade, vilket är myket ovanligt.

Foto: Johan Kurelid

MINSKAT STÖD (GT)2017-06-01 05:00

Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen för 2018 är klar. Svenska kyrkans stift och församlingar får dela på 460 miljoner kronor för att bevara och skydda det kyrkliga kulturarvet.

18,1 miljoner kronor skickas i riktning mot Gotland.

– Det är mindre pengar än vi har fått tidigare. För ramår 2014 var det 42 miljoner, för 2015 var det 46 miljoner och för 2016 var det 25 miljoner. Förhandbeskedet nu är endast 18 miljoner, säger Christer Engelhardt.

Vad får ett minskat bidrag för konkreta konsekvenser?

– Mindre pengar till underhåll av vårt kyrkliga kulturarv innebär bland annat att det kommer att gå allt längre tid mellan det att våra medeltida kyrkor renoveras. I längden kan det bli dyrare med vård och underhåll när en renovering behöver göras, säger Christer Engelhardt.

Svenska kyrkan menar att byggnaderna symboliserar kulturella värden och förknippas med bygdens historia. I ett internationellt perspektiv har Sverige, som få andra länder, ett stort antal välbevarade kyrkor med tillhörande inventarier från en period som omfattar närmare 1 000 år.

De 3 400 kyrkobyggnaderna anses vara ett levande arv dit inte bara byggnaden och rummet hör, utan många gånger även en kyrkogård och en omgivande miljö.

Har reglerna och kriterierna ändrats eller vad beror detta sänkta stöd på?

– Kan tyvärr inte kommentera det då vi inte hunnit sätta oss in i underlaget, säger Christer Engelhardt.

Rambeslutets storlek baseras på regeringens förslag till långtidsbudget om 460 miljoner kronor per år fram till 2019 då nästa kontrollstation infaller.

Markus Dahlberg, chef på enheten för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan, säger:

– Det höga ansökningstrycket från församlingarna visar på stora behov av vård- och underhållsåtgärder i de skyddade kyrkomiljöerna. Den kyrkoantikvariska ersättningen täcker en viss del av kostnaderna, men för att åtgärderna ska utföras krävs ändå en betydande insats också från församlingarna.

I Ganthems kyrka på mellersta Gotland jobbar man för högtryck just nu. Invigningen efter renoveringen är planerad till midsommar.

Rebeca Kettunen har som uppgift att bland annat lyfta fram de unika och aldrig överkalkade väggmålningar som härrör från kyrkans färdigställande på mitten av 1200-talet.

Hon reagerar när hon får höra om de sänkta statliga bidragen.

– Det är verkligen inte mycket pengar jämfört med tidigare. Det känns som att vi kommer att få bita på naglarna i fortsättningen, säger hon.

Den slutliga fördelningen av pengarna görs i höst, då stiftet beslutar vilka projekt i församlingarna som ska få bidrag.

Ersättning för vård av kulturarv

Vid relationsförändringen år 2000 kom Svenska kyrkan och staten överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till och en kompensation för det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott fördelar i år totalt 460 miljoner kronor till stiften. I snitt har stiften beviljats 67 procent av ansökt ram. Beslutet kan komma att behöva justeras efter riksdagens beslut om budget för 2018 i höst.

Källa: Svenska kyrkan

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om