Fyra av tio elever i förskoleklass upp till årskurs 3 känner sig otrygga i skolan. Det visar en rapport från antimobbningsorganisationen Friends, som för första gången undersöker hur de allra yngsta skoleleverna har det. Resultatet visar även att var fjärde elev i samma åldersgrupp är rädda för att lämnas ensamma på rasten. John Rahm, kommunikationschef på Friends, säger att det är viktigt att uppmärksamma att utanförskap finns redan i unga åldrar.
– Många tänker kanske att barn bara är lite taskiga mot varandra och att det inte är så farligt. Vi vill visa att problemen finns och att vi tjänar på att ta tag i dem, säger han.
De gotländska skolorna har olika planer för hur man arbetar mot diskriminering och kränkningar. Eva Sandin som är förste skolsköterska på Lyckåkerskolan i Visby berättar att de fokuserar extra mycket på dessa frågor vid skolstart.
– Den första skolveckan på terminen arbetar vi i personalen mycket med våra värdegrunder med klasserna. Vi gör samarbetsövningar och har föräldramöten där vi informerar om hur vi arbetar och vad föräldrarna kan tänka på, säger Eva Sandin.
Men arbetet mot mobbning tar aldrig paus utan fortsätter under hela året. Lyckåkerskolan har till exempel rastvärdar som har uppsyn över barnen och en trygghetsgrupp som kopplas in om en elev mår dåligt. Skolan delar också ut trygghetsenkäter som elever i alla årskurser får fylla i.
– Vi gör en kartläggning på vilka områden risken är störst att eleverna utsätts för mobbning.
– Skolgården under raster är en sådan, men vi undersöker även hur de barn som åker skolbuss har det och vi har kontakt med busschaufförerna.
Mobbningen sker inte alltid på raster eller i skolkorridoren. Ofta sker den på nätet och då kan det vara svårare att upptäcka.
– Vi utbildar barnen i nätmobbning och ber deras föräldrar att vara uppmärksamma på det. Om någon elev drabbas är det viktigt att de pratar med en vuxen. Tyvärr upptäcker vi inte alla som blir utsatta ändå, säger Eva Sandin.
Tidigare i år undersökte Friends hur mycket mobbning kostar samhället. Resultatet visar att mobbningen kommer att kosta Gotland 90,1 miljoner kronor under de kommande 30 åren bara för den mobbning som sker i år.
John Rahm på Friends, berättar att det finns olika faktorer som gör att mobbning kan leda till framtida kostnader. När de gjorde undersökningen har de bland annat tittat på när mobbningen inleds och vad det kan få för effekter för personen senare i livet.
– Mobbning är den vanligaste orsaken till avhopp på gymnasiet. Om det leder till att personen kommer in senare i arbetslivet genererar det större kostnader för samhället.
– För vissa sätter mobbningen spår som följer med en i livet och kan leda till fler sjukskrivningar i arbetslivet på grund av psykisk ohälsa, vilket också leder till stora kostnader på sikt, säger John Rahm.
Han vill därför trycka extra på hur viktigt det är att arbeta förebyggande i skolan. Men också att verkligen ta tag i problemen när de uppstår.
– Om en speciell plats på skolan är otrygg får man se till att ha en vuxen på plats. Om främlingsfientlighet ligger till grund för kränkningarna kan lärare integrera diskussioner om mänskliga rättigheter i undervisningen.
– Det handlar om att ta till praktiska verktyg för att bygga bort osäkerheten.