När reavinster och tillfälliga intäkter räknats in stannade 2015 års underskott på 63 miljoner kronor, men nämndernas verksamhet gick egentligen minus hela 101 miljoner.
Rejäla sparkrav ålades nämnderna – 170 miljoner skulle sparas på tre år. Sedan dess har regionen gjort plusresultat totalt sett.
Så då är väl allt frid och fröjd? Nej, inte riktigt.
Det är alltjämt tillfälliga intäkter, exempelvis från försäljningar, som hyfsar siffrorna. Nämnderna fortsätter att gå back, trots stålbadet som inleddes 2015.
Totalt sett har nämnderna uppvisat negativa resultat under fem år på raken. På tio år uppgår det ackumulerade underskottet till svindlande 290 miljoner kronor.
– Och det var just nämnderna som skulle spara de 170 miljonerna, påpekar regionens ekonomidirektör Åsa Högberg.
Till råga på allt väntar stora demografiska utmaningar i framtiden.
– Vi får fler barn och fler äldre. Skatteintäkter och bidrag växer inte i samma takt som behoven. Så vi måste verkligen se över vilken verksamhet vi ska bedriva framöver, varnar Åsa Högberg.
Allt är med andra ord upplagt för ännu en stentuff budgetberedning i vår. Krav på nedskärningar och omprioriteringar är tämligen givna på förhand.
– Ja, så är det, vår verksamhet måste vara under ständig översyn, säger regionrådet Stefan Nypelius (C).
Utmaningen blir ännu större med tanke på öns minoritetsstyre.
– Vi kan inte bara köra på vår linje utan måste få med oss fler partier på våra prioriteringar, bekräftar Stefan Nypelius.