För att få ekonomin att gå ihop väljer allt fler jordbruksföretag att bredda sin verksamhet. Enligt siffror från Jordbruksverket hade över 40 procent av jordbrukarna verksamheter som inte föll under kategorin jordbruk, så kallad kombinationsverksamhet, under 2016. Anita Hägg började driva gården i När då hon var 22 år. Hon vet att det krävs hårt slit och ger en låg avlöning ekonomiskt sett att driva en gård.
– Man måste ha ett genuint intresse för djuren och natur, annars går det inte. Det är långa arbetsdagar och man tjänar inte så mycket pengar på det, säger hon.
För att få gården vid Siglaivs i När att gå runt rent ekonomiskt har de valt att nischa sig. De är en av elva ekologiska mjölkgårdar på Gotland. Mjölken är deras huvudproduktion men för att hålla sig flytande har de även valt att satsa på vattenförsörjning och förser omkring 15 gårdar i närområdet med vatten.
– Vi har ett begränsat område att driva vår verksamhet på. På båda sidorna av gården ligger det hus och längst ner har vi havet. Ladan som står på gården är över 100 år gammal och den gick att anpassa till kraven för ekologisk mjölkproduktion, säger Anita Hägg.
Trots att Anita Hägg själv säger att det är en småskalig gård krävs det flera maskiner och många timmars arbete att hålla igång gården, något som lätt blir för dyrt för en bonde. Lösning på problemet har för familjen Häggs gård varit att samverka med andra gårdar. De delar på maskinerna och hjälps åt.
– Allting är uppbyggt på samverkan här och det är så vi smågårdar har en chans att klara oss.