Lars Bülow är jazztrumpetaren i När som bland annat legat bakom sommarkonserterna på Etelhems krukmakeri där såväl lokala som nationella akter spridit värme genom åren.
Bland annat, alltså. För det är en gedigen kulturgärning han har bakom sig och för all del ännu är mitt i. Exempelvis skriver han en mängd arrangemang för storband, de ligger på hög där hemma.
Under flera år drev han nu nedlagda kulturföreningen Preon som ordnade storbandsdanser och jazzfestivaler. Den är dock numera nedlagd.
Intresset för just jazz startade i ungdomen då han växte upp tillsammans med Lasse Färnlöf (1942-94), jazzmusiker som komponerade melodin till ”Att angöra en brygga” och som under många år höll till i Hellvi på Gotland.
Vanan att arrangera fick han under åren på Täby Jazzkafé, vilket han startade 1978. Under de aktiva åren där hann han rigga högtalare åt ess som Chet Baker, Red Mitchell, Jan Allan och Svante Thuresson.
– Den erfarenheten har jag haft nytta av genom hela livet, som han säger.
Han vill dock noggrant betona att han inte gör det han gör och gjort ensam. De är bra folk i ett team och inte minst har Torleif Solberg som driver ”Krukan” i Etelhem så klart varit viktig.
Lasse Bülow har också själv jazzat med sin trumpet, i Wednesday Big Band, Salsa Amorosa och Bülow Big Band för att nämna en del.
Han har även kört skolbuss, bland annat mellan Garda och Hemse. En av alla elever han skjutsat är Clara Klingenström, som i en intervju berättat hur viktig han var för henne.
I bussen snackade de musik och han lånade ut sina skivor. Det var tack vare honom som Clara, som så småningom slog igenom som artist, under perioder med dåligt mående alls tog sig till skolan från hemmet i Garda.
– Jag tycker om ungdomar, att se dem och snacka med dem. Det har jag alltid gjort, det behöver inte vara svårare än så, säger han.
Lars Bülow tog emot stipendiet under Jazzklubbens säsongsavslutning på torsdagskvällen. Priset instiftades av kulturföreningen Roxy efter Uno von Corswants bortgång i februari 2022.
Von Corswant var en sann kulturvän som verkade ideellt i det tysta och som var nära förknippad med just Roxy. Hans minne hedras bland annat genom detta stipendium som ska gå till personer som verkar i skymundan och som möjliggör kulturens fortlevnad på Gotland.
Ifjol gick priset till Gudrun Norman Vakk, verksam på Östergarnslandet.