I tio års tid har Per och Kickan Karlsson arrangerat Energiexpo hemma på gården vid Gangvide, och nästa lika länge har de planerat att bygga en anläggning för produktion av vätgas. Vid expot 2017 visade de upp en vätgasbil, trots att Gotland än så länge saknar tankställen.
Nu är planerna på väg att förverkligas. Gården är med i en förstudie som LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) gjort om produktion av vätgas i mindre skala på ön. Fortsättning följer om Gangvide får del av de 15 miljoner kronor som Energimyndigheten utlyst för innovativa projekt för energiomställningen.
– Vi kommer att lämna in en ansökan. Om vi får ett positivt besked i vår kan vi ha en anläggning klar i slutet av året eller i början av 2022, tror Per Karlsson som räknar med att kunna visa upp en del av de prylar som ska ingå i anläggningen vid expot 9– 11 september.
För det fortsatta arbetet är ett bolag, Hyrdrogenfarm AB, på väg att bildas. I bolaget ingår personer med bakgrund inom elbranschen, vindkraft och jordbruk. Grunden till satsningen, 280 kvadratmeter solceller, är redan på plats vid Gangvide sedan flera år.
Solceller finns på många ladugårdstak, och i många socknar snurrar vindkraftverk. Energiproduktionen från sol och vind varierar dock, och det finns behov av att jämna ut svängningarna. Där kan vätgasen spela en viktig roll. Vid Gangvide producerar solcellerna cirka 55 000 kWh (kilowattimmar) per år. Den anläggning man vill bygga ska kunna lagra 12 500 kWh i form av vätgas med 300– 350 bars tryck.
Som energilager kan gårdarna ta hand om energi när öns produktion har överskott, och förse nätet med el när så krävs. LRF:s förstudie redovisar andra fördelar med vätgasproduktion på gårdar. I dag utgörs lantbrukets användning av fossil energi främst av diesel till de egna maskinerna, samt användningen av mineralgödsel. Framställningen av gödseln är energikrävande och sker till stor del med fossila energikällor. I framtiden kan kvävegödsel produceras med hjälp av grön vätgas. I början storskaligt men med tiden kan även mindre anläggningar bli aktuella.
– Vi är tidigt ute. Traktorer med vätgasdrift finns inte ännu, men det händer mycket. Bara under tiden vi arbetat med förstudien har det gått framåt i snabb takt, säger Bernt Pettersson vid LRF.
Förstudien innehåller beräkningar för tre gårdar, förutom Gangvide i När även Dede i Follingbo (en gård med mindre hönsproduktion) samt Ajmunde i Gerum (en mjölkgård).I samtliga fall beräknas en sådan anläggning att bli mycket kostsam och i dagsläget olönsam.
– Troligen kommer priserna att falla kraftigt när produktion av exempelvis bränsleceller och elektrolysörer kommer igång i större skala, säger Bernt Pettersson.
– Den anläggning vi planerar skulle kunna byggas för 5,5 miljoner kronor, men vi satsar åtta miljoner för att få en anläggning som är mobil och som går att demonstrera och visa upp, säger Per Karlsson.
Delar av anläggningen vid Gangvide ska byggas i två containrar, och blir landets första mobila anläggning för vätgasproduktion i mindre skala. Containrarna ska gå att flytta med lastbil, och kunna användas där energi behövs vid exempelvis kriser.
Mycket talar för att vätgas kommer att spela en nyckelroll i energiomställningen. Förra året beslutade EU-kommissionen att satsa 430 miljarder euro på vätgasprojekt fram till 2030. I slutet av januari överlämnade organisationen Fossilfritt Sverige en vätgasstrategi till regeringen.