För många och för breda
Hösten 2007. Högskolan på Gotland lägger ned ingenjörsutbildningen Management och IT. En av tre ekonomiutbildningar läggs också ned. Turismprogrammet ställs in på grund av för få elever. Från regeringshåll signaleras det om nedskärningar i antalet högskolor.
Yrkesutbildning efterfrågas
Samtidigt ökar intresset för rena yrkesutbildningar. Förra veckan redovisade Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning att ansökningarna till landets totalt 840 KY-utbildningar ökat med 5 procent. Även på gymnasiet ökar praktiska utbildningsval bland studenterna.
Mycket av detta hänger samman med högkonjunkturen; även företagen efterfrågar yrkesutbildade i högre grad än tidigare.
För många universitet
Utbyggnaden av antalet högskolor har gjort att många fler läst på Högskolan än tidigare, men nu är högskolespridningen ifrågasatt. Utbyggnaden har gått för långt, menar många. Högskoleverkets nye chef, Anders Flodström, vill minska antalet universitet från fjorton till fem, därför att det skulle gynna Sverige internationellt.
Självaste utbildningsministern, folkpartisten Jan Björklund, uttalade i förra veckan att "det varit ett misstag" att "bygga ut högskolan i det oändliga" och sa att han välkomnar intresseglidningen mot kvalificerade yrkesutbildningar.
Svårt att välja
Det som hänt är inte bara att varje län fått en högskola. Utbildningsprogrammen har blivit mångdubbelt fler. Högskoleverket konstaterar i en rapport nyligen att studenterna känner påtaglig oro över att välja "fel" utbildning, och att valen blivit svåra. Studenterna är förstås inte ensamma om att reagera med osäkerhet: företagare och chefer, som ska anställa de nyutbildade, har lika svårt dom att hålla kolla på vad alla idag 3 000 olika högskoleprogram står för, och att välja rätt bland de arbetssökande.
Utexaminerade flyttar
Tanken med att bygga högskolor i varje län var, förutom att få fler att plugga, att trygga utvecklingen i regionerna genom att öka tillgången på utbildad arbetskraft.
Det första målet är uppnått, men inte det andra. Högskoleverket konstaterar att Gotland, liksom många av de mindre högskolelänen, har ett tydligt underskott av studenter som bor på orten två år efter examen. Det vill säga det är fler gotlänningar som efter utbildning flyttar härifrån än som stannar kvar. Av alla svenskar som examinerades 2004/2005 bor var fjärde i Stockholm två år efter sin utbildning.
Sämre kvalitet
Högskolesystemet pressas också utifrån. I juli europaanpassades universitet och högskolor. Masterexamen infördes och i samband med det skärptes också kvalitetskraven på lärosätena. Högskolan på Gotland avstod från att söka rättighet till att utbilda studenter på den avancerade och forskningsförberedande mastersnivån. Istället ska högskolan samarbeta med andra högskolor.
Kritiker mot dagens högskolesystem har hävdat att kvaliteten generellt har minskat på universitets- och högskoleutbildningar i takt med högskoleutbyggnaden. Rent ekonomiskt är det ett faktum att kostnaden som läggs per student har minskat.
Efterfråga, kvalitet och utbud
Tre viktiga faktorer kan komma att påverka framtiden för mindre högskolor som Gotlands i framtiden:
Efterfrågan bland studenterna. Resursfördelningen styrs till 90 procent av respektive högskolas studentantal. Den skola som lockar bäst får växa mest.
Kvalitetskraven. Konkurrensen om studenter är som störst på breda utbildningar som ekonom- och ingenjörsprogram. Små högskolor med liten eller ingen forskarpåbyggnad riskerar att halka efter.
Utbildningsutbudet. Samtidigt som varje högskola lockar studenter genom att profilera sig blir utbildningsprogrammen svåröverskådligt många, vilket kan försvåra för studenter. Varje högskola kan tvingas specialisera sig hårdare, men då ökar också omflyttningen av studenter.
Så jobbar vi med nyheter