Han lever för sin vinodling
1997 satte han den första plantan. Fem år senare skördade han 300 liter vin. I år, efter tio år, producerar Lauri Pappinen och Gute Vingård AB omkring 6 000 liter. Företaget är ett av väldigt få gotländska kommersiella vinproducenter.
Åtta miljoner kronor har lagts in i bolaget. Då är maskiner, fastigheter och plantor inräknade. Tre av de åtta miljonerna kommer från externa aktieägare, så Lauri Pappinen är inte ensam om att ta den ekonomiska risk som kommer med vinodling på Gotland.
Han lever sin dröm, och investerar allt han har i verksamheten med vinodlingen. I 35 år har Lauri Pappinen varit egen företagare, något som enligt han själv varit en förutsättning för att få det hela att fungera. Utan erfarenheterna från att driva eget företag, entreprenörskapet och kapitalet hade det varit svårt att få det hela att gå runt.
GuteVin eller Gute Vingård AB är ett helägt dotterbolag till Lukase AB, och det är moderbolaget som går in med koncernbidrag för att täcka GuteVins underskott.
- Det har varit ganska stora underskott på ungefär 1,5 miljoner i början. Utan moderbolaget och koncernbidragen hade det aldrig gått, säger Lauri.
Lång väntetid på vinplantor
Vid sidan av vinodlingen driver han som sagt både restaurang och vandrarhem. Finansiella muskler är ett måste enligt Lauri för att kunna satsa.
Den som är intresserad av att skaffa sig en egen odling bör räkna med 10-15 år innan plantorna ger något tillbaka. Då kan man få mellan 50 000 och 100 000 kronor i intäkt per hektar, men under den tiden vill det till att pengarna rullar in. Helt enkelt är det inte. Men skulle gårdsförsäljning bli tillåtet, och Systembolaget släppa sitt monopol, så öppnas många nya dörrar tror Lauri och fler vågar kanske satsa. Att slippa mellanhänder skulle innebära att fler odlare kunde bli kommersiella och sälja direkt till konsumenten, kanske som en bisyssla vid sian av sitt vanliga arbete.
Och anledningen till att Lauri satsar är drömmen, ett kall som han nästan inte kan förklara.
- Jag har aldrig knarkat, men det här är mentalt livsfarligt! menar han, och syftar på tillfredsställelsen han får genom sitt arbete.
Uppmärksammad i media
Att välja Gotland som plats för att odla vindruvor har lyft på många ögonbryn. Allra helst i Tyskland där media intresserat sig för klimataspekten. Ett tv-team från Tyskland har tidigare varit på ön och filmat vinfälten på Näsudden, och i juni är det dags igen. Att vi går mot varmare väder har än så länge inte märkts av på vinodlingen lokalt, men så har Gotland inte funnits med på vinkartan särskilt länge. Däremot har skördetiden i Tyskland förflyttat sig tre veckor de senaste trettio åren enligt Lauri.
- En vecka per decennium är oerhört mycket, och även om klimatet inte är den viktigaste faktorn så har den ju viss betydelse, och att det blir varmare ligger ju inte mig i fatet direkt, säger han.
De första åren är det rotsystemen som är det viktiga för vinplantan. Vädret har inte så stor betydelse. Men varma dagar och kalla nätter är att föredra, och ju sämre jordmån desto bättre planta verkar det som. Lauri har sin vinodling på flera fält kring södra Gotland, bland annat på Näsudden.
- Det är riktig skitjord, den duger ju inte ens åt vall, menar han.
Men vinrankorna frodas och suger åt sig den kalkrika jorden. Enligt vinodlaren är det en av tre följande ingredienser i jorden som krävs för att få ett vin som kan lagras: syra, sötma eller taniner. I fallet Gotland så är det ett tydligt syrainslag i jorden, vilken i kombination med klimatet gör att Lauri tror på Gotland som en ny intressant vinregion.
Så jobbar vi med nyheter