Långt kvar till jämställdhet

Svenska kvinnors företagande är bland det lägsta i Europa. Men Gotland står sig förhållandevis väl i jämförelse med resten av landet.

Foto:

Näringsliv2008-02-28 00:17
Sverige må vara mest jämställt i flera avseenden men knappast när det gäller företagandet. Bara Irland och Malta är sämre. Det visar en jämförelse som organisationen Företagarna gjort. Jämförelsen bygger på andelen manliga respektive kvinnliga företagare i en kommun, åldersstrukturen, andelen kvinnor i mansdominerade branscher och företagartätheten i den kvinnliga populationen. När allt detta vägs samman i ett "jämställdhetsindex" visar det sig att Gotland hamnar på 15:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Gotland ligger bra till
Främst är det andelen företagare bland totala antalet kvinnor på ön som ger Gotland en placering bland landets ändå förhållandevis mest jämställda företagskommuner. Positivt är också att många av de kvinnliga företagarna är relativt unga, vilket talar för en god återväxt av kvinnliga företagare. Där ligger Gotland bättre till än exempelvis Danderyd, som är den kommun som har lägst kvot män per kvinnor bland företagarna. När alla ovannämnda jämställdhetsfaktorer vägs in hamnar Åre i topp, följt av Ödeshög och Älvsbyn. Men jämförelsen mellan svenska kommuner är en sak. Om det kvinnliga företagandet ställs i ett internationellt perspektiv ligger vi illa till. Bara 3,9 procent av Sveriges kvinnor driver ett eget företag. Europasnittet ligger på 5,7 procent. Av 25 länder i Europa hamnar Sverige på 23:e plats. Ändring behövs
Företagarna föreslår tre åtgärder som skulle kunna göra företagandet mer jämställt: ändra socialförsäkringssystemet så att heltidsföretagande blir mer attraktivt, införa ämnet entreprenörskap i skolan och, framför allt, öppna den offentliga sektorn för konkurrens. Utbildning, omsorg och vård sysselsätter 900000 kvinnor men bara 1 procent av dem är egna företagare, enligt organisationen.
Mest åt lågavlönade kvinnor Lågavlönade kvinnor fick högre löneökningar jämfört med manligt dominerade grupper inom industrin under fjolåret. På avtalsområden med många lågavlönade kvinnor blev löneutfallet en extra procentenhet per år, vilket kan jämföras med en halv procentenhet per år under den föregående treårsperioden. Mest har de som jobbar inom handeln, hotell- och restaurang fått enligt de centrala avtalen, visar siffror från Medlingsinstitutet. (TT)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!