Med pedagogik som affärsidé

Att driva en skola som aktiebolag rimmar kanske illa med det pedagogiska uppdraget, men det är få privata skolföretag som delar ut vinst till aktieägarna. De flesta får vrida och vända på slantarna för att få det att gå ihop.

Foto: Mona Staflin

Näringsliv2008-11-20 11:28
De flesta fria gymnasieskolor drivs som aktiebolag och det förekommer även inom fria grundskolor. Enligt Skolverket blir det allt vanligare att skolföretag drivs som just aktiebolag.
Donnergymnasiet i Klintehamn är Gotlands äldsta friskola och firar tioårsjubileum i år.
Skolan drivs som aktiebolag, men anledningen är inte att företaget ska göra aktieutdelningar utan främst att utomstående ska kunna ha insyn i verksamheten.
- Skolan ska självklart gå med vinst för att man ska kunna investera och buffra för mindre bra år. Skolan ska inte gå med vinst för att någon ska bli rik! säger tf rektor Petra Rönnestig.
Donnergymnasiet har gjort en utdelning år 2007. De aktieägare som i begynnelsen satsade egna pengar i bolaget fick tillbaka sina insatser på sammanlagt 150 000 kronor, utan ränta.
- När man ser reportage om friskolor som tjänar pengar och där man kanske har aktieutdelning på flera miljoner, då är det inte bra för oss andra som inte har maximerad vinst i fokus, säger Petra Rönnestig.
Olika kommuner
År 2000 startade Donnergymnasiet även en skola i Göteborg, som för tillfället har tre olika utbildningar: samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och estetsikt program med inriktningarna musik samt musikproduktion.
Eleverna vet vad de vill
Enligt Petra Rönnestig är det mycket som skiljer mellan att driva skola i Göteborg och på Gotland. I Göteborg är friskolor mycket vanliga och inställningen till friskolor är annorlunda. Eleverna där vet vad olika skolor har att erbjuda och de vet vad de vill ha.
Skolpengen är också betydligt lägre i Göteborg, men eftersom elevunderlaget är större går ekonomin ihop ändå. Skolan har 500 elever, ligger centralt och är en av de populäraste i Göteborg.
En aktuell fråga kring skolföretag som driver skolor i flera kommuner är hur de fördelar sina skolpengar. Inom Donnergymnasiet måste varje driftsenhet klara sin egen budget, medan administrationen till stor del är gemensam.
I oktober riktade Lunds kommun kritik mot NTI-gymnasiet, som har skolor i hela landet och även kommer att starta en skola i Visby nästa höst. Skolan samlar alla skolpengar i en pott som sedan fördelas till de olika skolorna, vilket innebär att skolan i Göteborg subventioneras eftersom skolpengen där är lägre än i exempelvis Lund.
Prioriteringar
Skolverksamhet är inget man blir rik på, enligt Petra Rönnestig, men har man en klar och tydlig pedagogisk idé kan det vara enklare att förverkliga den i en friskola. Det kan vara enklare att driva igenom en förändring inom en friskola än inom kommunen som ofta styrs av tunga direktiv.
Donnergymnasiets flaggskepp är att alla elever får möjlighet att läsa vissa kurser utomlands under utbildningen. Naturligtvis är det ett bra sätt att locka elever, men syftet är att ge ungdomarna ett annat perspektiv på världen, både deras egen och andras. Resorna tar en del av intäkterna och kostnaderna måste därför hållas nere någon annanstans i verksamheten.
- När det gäller teknisk utrustning, då är vi med. Men alla stolar i ett klassrum är kanske inte likadana.
Donnergymnasiet startade 1998 av fyra lärare på Klinteskolan som ett alternativ till Säveskolan. Målet för skolan var att erbjuda en kreativ skolmiljö, modern pedagogisk inriktning och ge ungdomarna på sudret en möjlighet att bo kvar hemma under studietiden.

Omsättning:
2007/2008 (tkr): 77 687
2006/2007 (tkr): 77 429

Rörelseresultat:
2007/2008 (tkr): -1 780
2006/2007 (tkr): 5 101

Antal anställda:
2007/2008: 128

Antal elever:
2007/2008: 983

Det negativa resultatet beror delvis på att företaget köpt fastigheterna på Gotland av Gotlands kommun.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!