I mars fattar kommunfullmäktige det formella beslutet att säga ja till Gotlands nya
varumärkesplattform. Sedan är det bara att trycka på startknappen börja köra på magiska Gotland. Eller?
Med fokus på näringslivet samtalar Åsa Hedengran, som driver Parelles butik i Visby, Jan-Åke Östlund, ägare av bokförlaget Books-on-demand i Visby, Kwame Agyei, vice vd för Gotlands gummifabrik i Hemse och Johan Graffman, utvecklingskonsult på Graffman Företagsledning & Utveckling AB.
Åsa: Det jag tänker är det viktiga med det här är att alla har ett gemensamt tänk, att alla har ett gemensamt mål. Inte bara hos företag utan hos allmänheten och inom kommunen. Jan-Åke: Jag har följt det här pratet på Gotland sedan jag kom hit från Stockholm för 16 år sedan. Vi har haft "Navet i havet", "Smidiga Gotland", det har varit en massa duktiga konsulter som har sålt in det här men det man tappat är uppföljningen. Nu har vi bestämt oss för att vi ska springa åt ett visst håll och det är bra, men det krävs att man har en uthållighet i det här. Kwame: Jag har fått läsa om de här kärnvärdena nu inför att jag skulle hit och tog upp det med en arbetskamrat. Han funderade mycket och sa att han förstod inte det här. Han sa att namnet Gotland, det är ju ett starkt varumärke i sig. Man förknippar Gotland med kvalitet och nyfikenhet. Vi märker att bara genom namnet Gotland har vi fått nya kunder. Johan: Där har du ju rätt, att de flesta förknippar Gotland med nåt positivt. Men samtidigt är det så att de flesta förknippar Gotland med sommaren på Gotland. Det här handlar mer om att bredda en syn på Gotland, inte att göra om den. Kan alla referera till "magiska Gotland" i sin verksamhet?
Kwame: Hm. Jag vet inte. Det finns ju en del konstnärer som jag har kontakt med som kommer med konstiga idéer om former och saker. Jag vet inte om man kan kalla det för nåt slags magiskt att ta fram sådana här saker som silikonlampa och silikonsnapsglas. Åsa: Ja jag tänker först på att min verksamhet ligger precis invid ringmuren och bara det är väl magiskt. Och livslust? Jo, vi förmedlar ju livslust redan i dag tycker jag. Jan-Åke: Jag tror att om jag hade haft mitt kontor i Solna eller någon annanstans så hade jag inte haft samma goodwill som jag har nu i och med Gotland. Författarna som vänder sig till oss tycker att det är väldigt spännande med Gotland. Med vår kultur och att vi ligger där vi ligger. Så "Kreativt" funkar. Kwame: Det som faller mig i smaken är begreppet Nära. Vi kan se att kommunikationerna med fastlandet har förbättrats. Det känns mer nära nu fast vi är på en ö. Det finns inte så många verktygsmakare här på Gotland och det är ett jätteproblem för oss. Ordet nära kanske kan hjälpa till för att få hit folk som är intresserade, om de förstår att det är lätt att åka och hälsa på släkt och kompisar på fastlandet även om man bor här. Åsa: Vad jag kan förmedla är vad vi är bra på i jämförelse med dem på fastlandet. Vi är jättetrevliga till exempel och väldigt nära. Då är vi nära på ett personligt sätt, nära till kunden. Om jag nu ska börja tänka så. Jan-Åke: På hemsidan brukar vi berätta om vad som händer i företaget, efter det här tänker jag att vi borde berätta också om vad som händer på Gotland i allmänhet, för det tycker folk är kul att läsa. Tycker dom att det är kul att läsa så läser dem ju förhoppningsvis det andra också, och börjar köpa böcker. Finns det några branscher som den här varumärkesplattformen inte passar så bra för?
Johan: Ja, den bransch som inte jobbar med kreativitet i dag tror jag har det väldigt tufft. Men vad har du att säga till den företagare som är skeptisk till att det här är något för henne/honom? -Man kan dra en häst fram till vattenhålet men inte tvinga den att dricka. Men jag tror på exemplets makt. Om man fokuserar på vad som kan hända om man gör en sån här sak. Ta Kristianstad som exempel. Där var det ett jäkla liv och där hade man som på Gotland prövat en massa saker och slogans och grejer. Men vad har hänt där fyra år efter att de bestämde sig för att de skulle bli Sveriges centrum för livsmedel, mat och dryck? Jo, de har fått en högskola med gourmetutbildning tillsammans med Grythyttan, de har fått 18 nya livsmedelsföretag, de har fått nya logistikföretag, de har fått ett nytt gastrocentrum där näringslivet samarbetar med skolan och de har fått livsmedelsmässor. Helt plötsligt börjar saker hända. Kan man fatta ett kommunalt beslut som gör att alla plötsligt börjar sträva åt samma håll?
Jan-Åke: Nja, det tror jag ju inte. Det gäller att motivera folk för att de ska springa åt det hållet som vi nu pratar om. Man ska ju tjäna någonting på det. Där tror jag att just politikerna har en viktig roll. Att vara spetsen i den här processen för att få med sig folk. Och underlätta för oss när vi säker byggnadslov och vill etablera oss att man då är tillmötesgående helt enkelt. Så att alla känner det.
Så det är upp till bevis för kommunen nu då?
Jan-Åke: Ja, jag tycker att de har en viktig del i det här, om det ska fungera. För kommer de att svimma efter halva loppet då kommer det att bli som med de flesta andra projekt vi har hållit på med. Åsa: Ja det är ju deras grej, ledarrollen. Det är extremt viktigt. Kan ledarrollen inte finnas inom näringslivet? Åsa: Inte när kommunen fattat ett beslut så här. Då måste man föregå det hela. Eller?
Är det så du vill beskriva det också, Johan. Att kommunen tagit på sig ledartröjan? -Det beror på hur du ser det. Ett varumärke kan aldrig ägas av en part om det ska bli starkt. Kommunalrådet kan aldrig bestämma att nu ska du göra så här. Det är upp till dig om du vill se möjligheterna. Men att kommunen fattar ett beslut betyder att det gäller utifrån den organisationen, det vill säga kommunen säger att "våra medarbetare står för det här". På samma sätt handlar det om att näringslivet måste göra det.
Vad är den största utmaningen för enskilda företagare på ön?
Johan: Jag tror att det är två saker. Dels att få tid att jobba med det här, trots att det är många små verksamheter där det är svårt för cheferna att få tid. Det andra är att vissa kanske ser varandra som konkurrenter. Det är många som säger ska jag verkligen sitta och samarbeta med dig, tänk om du snor mina affärshemligheter.
Jan-Åke, skulle du vilja ha fler som ger ut böcker på Gotland?
Jan-Åke: Jag kommer ihåg att i Stockholm trodde många att resebyråerna som samlades kring Sergels torg skulle slå ihjäl varandra, men det visade sig att det blev tvärtom. Alla drar nytta av varandra. En grej jag tänkt på är Östersjöns skrivarcentrum här på ön. De är ju inte tillräckligt aktiva egentligen. Här skulle man till exempel ha författare som vill byta miljö och som behöver fundera kring sin bok, som kanske är på Gotland en månad eller något och mår bra, skriver och läser. Och vi skulle kunna göra böckerna.
Du håller på att forma en affärsidé här?
Jan-Åke: Ja, jo då, den har funnits lite grann hos mig. Men det är som du är inne på där Johan, dagarna försvinner. Man sköter bokföring, man är säljare, man producerar själv och man är psykolog. Men varför inte?
Vad kan Kwame göra för att dra sitt strå till stacken och för att få mer kvalificerad personal?
Johan: Var ligger närmsta utbildning för verktygsmakare? Kwame: Den finns i Stockholm. Den fanns på Gotland men den har lagts ned. Det är inget bra. Jag tänker att bara i Hemse finns vi med 35 personer och Trelleborg Sigma med 120 personer. Så det är en stor arbetskraft det handlar om. Det är svårt att få hit folk till Gotland. Mycket låga löner och sådana saker. Och vad händer med ungdomarna i dag? Jo precis efter att de slutat skolan så vill de flytta från ön. Johan: Har du kontakt med skolan i Stockholm? Kwame: Nej det har jag inte. Men vi har kontakt med högskolan här på Gotland. Johan: Men jag tänker så här att det här är ju en stor utmaning för er att lösa personalrekrytering för framtiden. Det är ju verkligen något där ni skulle kunna ha hjälp av det här varumärket för att kunna gå ut och säga i skolan i Stockholm, att ni vill presentera Gotland, skjuta in sig på boendemöjligheter, möjligheter att utöva sitt yrke, nära, att det är en kreativ plats. Jag förstår att du inte har tid att åka dit till skolan och prata om Gotland. Men nån från Gotland skulle kunna göra det som gynnar dig. Och säkrar din arbetskraft.
Du får hitta på något magiskt nu då!
Kwame: Ja, jo kanske. Man ser i och för sig på de ungdomar som kommer på studiebesök hos oss. När de ser till exempel en gummilist som de känner igen från en bil så blir de förvånade över att det finns sådana detaljer som någon faktiskt suttit och ritat, tagit fram en form för och sedan tillverkat. Det är kanske lite magiskt? Johan: Det är verkligen magiskt! Du kanske skulle ordna studiebesök på somrarna, för turister. Kwame: Ja, eller ha nåt slags stipendium för ungdomar, det har jag faktiskt tänkt på. Till dem som kommer med de formgivningsidéer vi tror mest på. Vi har ju en del samarbete med designelever på Högskolan. Vi skulle kunna sponsra dem till något eget. Johan: Människor är inte korkade. När människor börjar prata ihop sig med varandra då kommer det idéer. Ni kanske sitter här och tänker "gummi och böcker, vad har det gemensamt?" Ja, om man börjar snacka med varandra kan det födas nya tankar. Hur ska man få företag att samverka mer med varandra?
Åsa: Nätverk, av olika slag. Man kan skapa dem till exempel genom att bjuda in till inspirerande föredrag. Det ska vara korta, intensiva bra föredrag. Små, inte för långa saker. Intensiva och exklusiva sammankomster som ger mycket energi. Jan-Åke: Jag tror att en sak som är viktig är att, om jag skulle ringa min granne som också höll på och producera böcker och föreslog att vi skulle sätta oss ner och diskutera någonting, då skulle han garanterat svara "na, jag har inte tid". Skulle någon från kommunen däremot ringa och fråga: hörrudu jag har ett frukostmöte på gång som Kalle, din granne ska vara med och prata på, han håller ju på lite med samma grejer som du, har du lust att komma? Då skulle jag definitivt komma, för jag vill ju inte att han ska sitta ensam där med kommunalråden och andra. DET skulle göra att vi kom igång. Det måste vara någon som tar tag i det här, och som kan få oss att förstå att det här mötet kan innebära någonting positivt. Men då måste det vara en stark ledare som drar samman det här i mindre grupper där alla kan prata med varandra. Johan: Härligt! Det är precis det här som vi kommer att göra nu. Det kommunen ska göra är att driva processen. Och Almi och företagarföreningarna ska vara med. Men NI måste var och en, och tillsammans, sätta ner foten och säga: nu jäklar ska vi sätta Gotland tydligt på kartan. För gör man inte det i dag, då blir det inget bra. Gotland har ett starkt varumärke som sommarsemestermål, men inte som annat. Det blir inget bra när 150000 andra kommuner i Europa krigar om det här. Kalla det varumärke eller vad fanken ni vill, men det är nödvändigt jobb som ni måste göra ihop, att Gotland ska bli förknippat med mer än sommarsemester. -Det finns exempel både i vårt land och utomlands där det verkligen lyckats. Men det tar tre till fem år innan det märks ett resultat. Och det måste man ha förståelse för.