- Gotland är en intressant kommun att etablera sig i eftersom det förts diskussioner här om att kommunen kanske inte ska vara assistansanordnare. Det är bra att man tittar på det här med nya ögon, säger Cecilia Ekholm, en av grundarna av Särnmark assistans.
Startar under hösten
Särnmark assistans grundades 1992 av Mikael Särnmark och Cecilia Ekholm. Företaget är främst verksamt i Stockholm där man har drygt 500 behandlingsassistenter anställda och kontoret på Gotland blir det första utanför Stockholm.
- Vi räknar med att finnas på plats från och med hösten, men man kan nå oss redan nu, berättar Cecilia Ekholm.
Ansvarig för kontoret blir Linda Björkander, exilgotlänning sedan 15 år och som nu ser fram emot att återvända tillsammans med sin familj Hon är assistansrådgivare och kan hjälpa till med rekrytering, ekonomi, myndighetskontakter, att starta eget företag och annat som kan vara svårt för den ovane assistanskunden.
- Det är faktiskt inte svårt. Det kanske framstår som invecklat, men det är det inte, säger Mikael Särnmark som själv är funktionshindrad och i behov av daglig assistans sedan en olycka 1978.
Har ökad konkurrens
Särnmark har funnits länge på marknaden, sett till assistansbranschen. Tidigare har man inte behövt lägga särskilt stor kraft på marknadsföring, kunderna sökte sig till Särnmark efter rekommendation från andra kunder, kommun och försäkringskassa. Men ett ökande antal aktörer på marknaden har tvingat dem att tänka om och idag har företaget en markandsansvarig.
- Vi kommer att ha informationsmöten och även annonsera efter kunder, men vi hoppas också på mun-mot-mun-metoden, säger Linda Björkander.
Det är kunden som avgör vem som ska utföra assistansen, vad assistansen ska bestå av och när den ska sättas in. Det handlar om att ha makt över sitt eget liv även om man behöver hjälp med vissa saker.
- Jag tycker att man ska kräva mer av kunden. Hur ska man kunna utvecklas när man inte kan ta hand om sig själv? säger Mikael Särnmark.
Han är kritisk till att många funktionshindrade lägger ansvaret över sitt liv i andras händer, kräver att bli omhändertagna. Men han talar också om missriktad välvilja, att funktionshindrade blir påtvingade hjälp som de egentligen inte behöver.