– Om tanken är att utveckla det gotländska näringslivet är det fel att exkludera primärproduktionen, menar Mats Pettersson, vd för Hushållningssällskapet samt Gotland Grönt Centrum (GGC).
Det handlar om de 100 miljoner kronor som ingår i det näringslivspaket, med Peter Larsson som samordnare, som utgör statlig kompensation för de arbetstillfällen som försvinner inom kalkindustrin efter utökning av Natura 2000-områden.
– Jordbruksverket svarar för alla pengar till lantbruket och Tillväxtverket stöder svenskt näringsliv utom lantbruket. När man ska stöda olika satsningar ger man ofta de pengarna till Tillväxtverket, som Peter Larsson gjorde, och de får då ge till allt utom primärproduktion.
Öns LRF-ordförande Anna Törnfelt är också kritisk.
– Det här gör att det blir knepigare för oss i primärproduktionen att göra projekt som direkt vänder sig till lantbrukare med produktion. Men för förädlingen måste man ha råvaran.
Hon framhåller att man inte haft möjlighet att påverka var de 100 miljonerna hamnade.
– .Vi försöker nu hitta vägarna men sånt här tar tid och ibland ger man upp och kör och låter kostnaden tas via avgifter eller interna pengar så vi får hjälp av LRF på det nationella planet.
– Man hamnar i ett snår av regelverk och tappar på grund av den administrativa cirkusen kraften att göra något av projektet och få ett bra resultat.
GGC har lämnat in en ansökan om projektmedel i måndags, den omfattar sammanlagt sju miljoner kronor.
– Då handlar det om att det får gå till ökad livsmedelsförädling, inte till produktion. Vi får gilla läget, framhåller Mats Pettersson.
Sammanlagt cirka 60 livsmedelsförädlande företag har man spårat upp. Allt ifrån stora aktörer som Arla och Gotlands Slagteri till mindre branschföretag.
– Samtliga 60 blir uppsökta. De företag som blir aktuella ska vi jobba med i tre års tid, de ska få hjälp med exempelvis utveckling av produkter och förpackningar, att nå fastlandsmarknaden och producera mer färdigmat från Gotland. Ansökan är inlämnad men beviljas inte formellt förrän den 23 juni men vi räknar med att få pengarna.
Peter Blomquist är statsstödsexpert på Tillväxtverkets enhet för juridik. Han menar att det inte föreligger något totalstopp för medel till primärproduktion. Men här handlar det om EU-regler. Eftersom jordbruket har möjlighet att få direktstöd från EU ska stöd som medlemsstaterna lämnar inte störa den gemensamma jordbrukspolitiken.
En regel som möjliggör visst stöd är den så kallade de minimis-regeln (försumbart stöd).
– Enligt denna får man ge ett beloppsmässigt stöd till företag begränsat till 200 000 euro under tre år. En sån möjlighet finns också i Gotlandsuppdraget. Men i den finns ett uttryckligt stopp från EU:s sida att inte gynna primärproducenter, så där tar det stopp i maskin. Och regelverket gäller i alla väder, oavsett ändamål eller geografiskt läge.framhåller Peter Blomquist.