Enligt Gotlands ElnÀt börjar Gotlands centrala elnÀt att bli gammalt och behöver förnyas. Dessutom mÄste kapaciteten i nÀtet höjas eftersom förbrukningen och produktionen berÀknas öka dramatiskt de kommande femton Ären.
Arbetet planeras ske i etapper. Redan 2021 hölls samrÄd med berörda markÀgare och andra intressenter rörande en strÀcka mellan Ygne och Hemse, dÀr Gotlands elnÀt planerar att byta ut den gamla luftledningen pÄ 70 kilovolt (kV) till en ny luftledning med spÀnningsnivÄ 145 kV.
NÀst pÄ tur Àr strÀckan NÀs till Hemse. HÀr vill Gotlands elnÀt bygga tvÄ nya parallella 145 kV-ledningar. Bolaget har lÀmnat tre förslag till ledningsstrÀckning som delvis följer befintliga ledningstrÄk.
Vid samrÄdet rörande den första etappen mellan Ygne och Hemse var den vanligaste frÄgan varför ledningen inte grÀvs ner.
Det var ocksÄ en frÄga som mÄnga lyfte vid samrÄdsmötena rörande den andra etappen NÀs till Hemse som hölls förra veckan. Maud Gardell frÄn NÀs var en av dem. FrÄn hennes fönster, som vetter mot havet, ser man den gamla 70 kV-ledningen. Om Gotlands elnÀts planer blir verklighet kommer nya bÄde högre och bredare elstolpar att placeras bredvid den gamla ledningen.
â Alla som jag pratar med tycker att ledningarna ska grĂ€vas ner, sĂ€ger Maud Gardell.
Hon berÀttar vidare att hon aldrig har varit emot vindkraften, men med vindkraft kommer elledningar och det tycker hon att det pratas för lite om. Hon Àr orolig för att skog som tar upp koldioxid fÀlls för nya ledningsgator och hon undrar hur nya luftledningar kommer att pÄverka fastighetspriserna.
â Det stĂ„r i samrĂ„dsunderlaget att ledningarna kommer att smĂ€lta in i landskapet, sĂ€ger Maud och pekar pĂ„ foton som visar olika typer av elstolpar som kan bli aktuella.
â Jag tycker inte de smĂ€lter in. Det pratas mycket om hur viktigt det Ă€r att bevara kulturlandskapet. Om du söker bygglov för hus i kulturlandskap blir det nej, men det verkar inte gĂ€lla för de nya ledningarna, sĂ€ger Maud.
Detta till trots föresprÄkar Gotlands ElnÀt luftledningar i de bÄda etapperna och man sÀger att markkabel inte Àr ett reellt alternativ.
â PĂ„ de hĂ€r spĂ€nningsnivĂ„erna Ă€r det luftledning som Ă€r den förordade tekniska lösningen för ett sĂ€kert, tillförlitligt och effektivt elnĂ€t till lĂ€gsta kostnad för vĂ„ra kunder. De tekniska problem som uppstĂ„r nĂ€r man i stor omfattning anvĂ€nder markkabel pĂ„ de hĂ€r spĂ€nningsnivĂ„erna skulle bli svĂ„rhanterliga och leda till minskad driftsĂ€kerhet som vi ser det, sĂ€ger Kalle Blomberg, vd för Gotlands ElnĂ€t.
Hur mycket dyrare skulle det bli med markkablar?
â I det hĂ€r projektet rör det sig om tre till fem gĂ„nger sĂ„ hög kostnad jĂ€mfört med luftledning. Det beror pĂ„ flera olika saker. Bland annat pĂ„ att om man har stora mĂ€ngder markkabel pĂ„ de hĂ€r spĂ€nningsnivĂ„erna sĂ„ uppstĂ„r spĂ€nningsfenomen och för att hantera det mĂ„ste man komplettera med ytterligare utrustning i elnĂ€tet, sĂ€ger Kalle Blomberg.
Maud Gardell tycker inte att elbolagets argument hÄller. Hon pekar bland annat pÄ att det ocksÄ kostar att underhÄlla ledningsgator för luftledningar och hon tycker att de höga elnÀtsavgifter och de stora ekonomiska vinsterna som de större kraftbolagen gör, borde kunna finansiera markkablarna.
â Om markkabel inte Ă€r ett alternativ sĂ„ undrar jag varför vi alls ska ha nĂ„got samrĂ„d. Vad ska vi samrĂ„da kring?, avslutar hon.