Enligt SMHI kom det under perioden september till och med december 2017, 341 millimeter nederbörd på Gotland. Det normala för samma period är 217 millimeter.
När det kommer så stora vattenmängder under en kort period hinner inte vattnet filtreras som vanligt på sin väg ner i marken, utan rinner snabbt igenom, vilket leder till ökade mängder bakterier i grundvattnet.
– Det ledde i sin tur till att vi var tvugna att öka klormängden i dricksvattnet, säger Susanne B Pettersson, chef för Region Gotlands vatten- och avloppsavdelning.
Hon berättar att man tagit extra bakterieprover för att vara på den säkra sidan och nu bedömes problemet ha klingat av, och därmed har man gått tillbaka till den normala kloreringsnivån vid öns vattenverk.
– Allt vatten var hela tiden tjänligt, men på vissa platser var det problem med bland annat illaluktande vatten, säger hon.
De privata brunnarna har ofta anmärkningar på vattenproverna och det är inte ovanligt med otjänligt vatten. Men någon ökning på grund av höstens regnmängd kan inte Marianne Lindberg Lagerin, analysansvarig på vattenlaboratoriet på Gotland, se:
– Procentuellt har det varit lika mycket otjänligt som det brukar vara annars, förvånansvärt nog. Vi vet ju att generellt växer bakterierna mer när det är vått i markerna, säger hon.
Men de ansenliga regnmängderna medförde även fulla vattentäkter i både Tingstäde träsk och Bästeträsk, vilket gläder Susanne B Pettersson, med tillägget:
– Vi är bara i januari månad, så vi behöver även regn under våren. Annars blir det ändå tufft i sommar eftersom våra magasin är så små att de måste vara fulla runt första maj för att vi ska kunna känna oss trygga.
För mycket eller för lite nederbörd: Är du aldrig nöjd?
– Ha, ha, ha. Vi bor på en kalkstensö och på många platser är det tunn jordmån. Blir det större vattenflöden igen så kan problemet med bakterier i grundvattnet återkomma, och vid mindre vattenflöden riskerar vi vattenbrist i år igen. Så svaret blir väl nej, säger Susanne B Pettersson.