På fiket i Burgsvik serveras grön ärtsoppa till lunch. Fem män sitter på rad i dunklet och pratar med varandra mellan tuggorna. En halv kilometer bort ligger Gotlands sydligaste skola. Vägen dit är stilla och skolgården ligger öde. Kontrasten mot barnrösterna och skratten i skolans korridorer är tydlig. Väggarna är målade i klara färger och trapphuset upp till övervåningen pryds av ödlor i klart orange och blå mosaik.
– Det är elever och föräldrar som har hjälpt till att renovera och smycka ut, berättar Ella Bergkrantz Wickman, som är 11 år och går i sexan.
Även om hon snart börjar i högstadiet i Hemse är hon orolig för vad som ska hända om Öja skola läggs ner.
– Det är så klart väldigt dåligt för att det behövs en skola. Om det inte finns någon skola så kommer ingen vilja flytta hit och då blir det dåligt för affärerna, säger hon.
Det är tydligt att hon gillar sin skola och att hon och klasskamraterna har pratat mycket om vad som händer om den inte finns kvar.
Nästa vecka ska politikerna i barn- och utbildningsnämnden ta del av det besparingsförslag som Gotlands utbildningsdirektör, Anders Jolby, har tagit fram. Nämnden ska då ta ställning till om besparingsförslaget ska skickas vidare till regionstyrelsen. Anders Jolby föreslår, bland annat, att Öja skola ska läggas ner och eleverna flyttas till skolan i Havdhem. En av anledningarna till flytten sägs vara att det på små skolor är svårare för barnen att hitta vänner – på Öja skola går just nu 44 barn, varav 14 är asylsökande. ”Ur ett elevperspektiv innebär det låga elevantalet ett begränsat elevsocialt utbud av jämnåriga kamrater – någon elev är ensam i sin åldersgrupp”, skriver Anders Jolby i förslaget.
Ann Gislevik har varit lärare på Öja skola i 16 år och hon håller inte med om den bilden.
– På den här skolan känner alla varandra. Man lär sig att umgås över åldersgränserna, säger hon.
När hon går genom korridoren säger hon till några barn som släpar en kompis längs golvet. Hon kan deras namn.
– Det är fantastiskt att gå hit och jobba. Man känner att det finns mycket positiv anda. Det här är barn som vill något, säger Ann Gislevik.
I kritiken av mindre skolor har lyfts fram att det är svårt att hitta kompetent personal och specialpedagoger. Det gör i sin tur att undervisningen och skolgången inte blir likvärdig över hela ön. Ann Gislevik ser fler nackdelar än fördelar med att flytta Öjas elever till Havdhem.
– Förlusterna är så stora. Barnen ska åka så långt. Barnen ska ha en likvärdig skola, men hur likvärdig blir det när de blir trötta för att de måste gå upp så mycket tidigare, undrar hon.
Mellan Sundre, där de elever som har längst till skolan bor, och Havdhem är det omkring 3 mil. Det är 1,5 mil längre än till Öja skola.
Förslaget från Jolby är ett besparingsförslag och Öja skola har haft svårt att få verksamheten att gå ihop. Förra året gick skolan 785 000 kronor back, 26 000 kronor back per elev. Kostnaden per elev och år för Öja och Havdhems skolor var förra året 64 668 kronor. Det är bland de högsta kostnaderna för grundskolorna på Gotland. "Trots att verksamheten erhåller regionalt stöd för såväl förskoleklass, grundskola och fritidshem är det stora problem att skapa ekonomisk balans, vilket bland annat innebär stora svårigheter att erbjuda Öja skolas elever relevant specialpedagogiskt stöd", står det i Anders Jolbys förslag.
– Man kan spara på annat. Man ska inte spara på barnen, säger Ann Gislevik.
Både personal på skolan och föräldrar till eleverna efterlyser en analys av vad en nedläggning skulle innebära både för barnen och bygden.
– Det finns ett förslag, men det saknar argument eller underlag, menar Benjamin Ulbrecht. Han har två barn på förskolan som är kopplad till Öja skola.
Han klär på den yngsta sonen som är två år, medan treåringen kommer springande och vill att pappa ska vara med när han äter mellis. Benjamin Ulbrecht berättar att det har börjat så mycket barn i förskolan att de har varit tvungna att placera en förskolegrupp i skolans lokaler. Han undrar om det är något som politikerna tänkt på – vad det ska bli av förskolan.
– Jag tror inte att politiker och tjänstemän vill något ont. Det är viktigt att få fram att skolan är viktig för hela bygden. För barnen, för näringslivet, säger han.
Tillsammans med ett dussintal andra föräldrar organiserar han motståndet mot en nedläggning. Redan samma kväll som det första informationsmötet hölls samlades de för att prata om hur de skulle motverka ett nedläggningsbeslut.
– I den dialog som pågår är det viktigt att få fram alla argument, säger han.