Mannen i skinnväst, han som hälsar så välkomnande från dörren i det gråa stenhuset, heter Philip Willners. Stenhuset fungerar som en butik där han säljer sitt hantverk och på övervåningen har han sin verkstad.
– Kom, vi går upp. Det är så kallt här nere. I verkstaden eldar jag, första gången i år faktiskt.
Philip Willners är mannen bakom Gotland 360. Cykelloppet där tanken från början var att 360 deltagare cyklar 360 kilometer ett helt varv (360 grader) runt ön.
–Idén dök upp hos mig och en vän under 2005. Vi hade båda cyklat Vätternrundan och ville testa något liknande här på ön. Vi cyklade från Visby till Norrlanda men rundade Hoburgen också så att det blev ungefär 20 mil. Det var helt fantastiskt.
Därifrån var det inte långt till tanken på ett gotländskt cykellopp som skulle gå runt hela ön. En testrunda kördes av Philip och en vän, nästa år var skaran dubbelt så stor och så skapades cykelklubben Gotland 360.
– Vi märkte att distansen var ganska exakt 360 kilometer. Jag är gammal skateboardåkare och i den världen innebär en 360 ett trick där man snurrar ett helt varv, numret fastnade hos mig och jag tyckte det var kul att göra en grej av det.
Numret blev nästan heligt för Philip, hans fru och de andra i cykelföreningen. När det första riktiga loppet planerades räknade man med ett deltagarantal på 360 personer.
– Som tur var kom det bara 23 personer det året. Vi hade inte velat marknadsföra oss något speciellt, vi ville inte ha sponsorer och vi ville inte ha några bidrag. Och så fortsatte vi, trots det dubblerades deltagarantalet flera år efter det.
Nu har engagemanget kring cykelloppet växt sig stort. Till nästa år är tio olika cykelevenemang planerade: Två upplagor av det klassiska 360-loppet, ett par enklare och någon svårare variant och så något hemligt som Philip är mycket förtegen kring än så länge.
– Det är inte roligt att behöva neka folk som vill delta så lösningen var att utöka, nästa år räknar jag med omkring 1400 personer som kan köra 360-loppet. Men det är inte alla som gillar att det blir mer folk. Jag har två tyska vänner som slutat delta eftersom de tycker att konceptet inte blir detsamma när fler kommer hit.
När Philip Willners flyttade till Gotland i mitten av 80-talet var det inte något cykelintresse som drev honom. Han reste mycket och höll på med skidåkning, surf och skateboard.
– Jag studerade till att bli meteorolog men jag ville inte behöva leva mitt liv framför en dator, jag ville göra något annat. Jag blev skinnskräddare, flytten hit från Jönköping var någon slags kompromiss. Min danska fru ville inte flytta norrut till skidorterna men kunde tänka sig att bo på Gotland. Och här kunde jag surfa, så jag var också nöjd.
Skinnskräddare är han fortfarande men att arrangera cykellopp tar mer och mer tid.
– Många år jobbade jag helt ideellt men det blev ohållbart när jag inte längre hade tillräckligt med tid till skinnskrädderiet. Konceptet gjordes om till ett bolag och nu kan jag i allafall plocka ut ersättning för timmarna jag jobbar.
Trots att han nu tar betalt för sitt arbete menar Philip Willners att det är ett tufft uppdrag han har tagit på sig.
– Det blir inte speciellt mycket sömn den veckan som loppet går. Mitt jobb är att lösa problem, vare sig det är stort eller litet så kommer deltagare och volontärer till mig för hjälp.
Just i år blev det ett större bekymmer som kastade skugga över arrangemanget, ett partytält fångades i kraftiga vindar och lättade från marken.
– Loppet var färdigt och jag var i bilen på väg hem när telefonen ringde. Ett jättetält vi haft i Ljugarn där deltagarna övernattade hade lyft från marken och hamnat i trädgården hos någon som bodde i närheten. Det var bara att bita ihop och vända bilen för att plocka ned grejerna. Då var jag riktigt trött.
Vad är det som gör att du fortsätter arrangera loppet?
– Cykling är så fantastiskt, både billigt, miljövänligt och socialt. Cykeln är förmodligen världens bästa uppfinning. Jag vill att fler ska få upp ögonen för cyklingen. Sedan uppskattas mitt arbete också, det är kul att veta att det man gör är något som andra människor njuter av.
Och än så länge hoppas Willners kunna styra arrangemanget i många år framåt.
– Det finns ingen kronprins eller -prinsessa som kan ta över efter mig. Men än är jag både frisk och kry för att vara 60!
