Domen från Migrationsöverdomstolen gäller en pojke från Afghanistan som i december 2014 sökte asyl i Sverige. Pojken tillhör minoritetsgruppen hazarer, och har tillsammans med sin familj bott större delen av sitt liv i Iran. Familjen tvingades fly från Afghanistan efter att talibaner anfallit deras by. Pojken har nu varken familj eller släkt kvar i landet. Migrationsverket beslutade 2015 att bevilja pojken uppehållstillstånd, men avslog hans yrkande om att få statusförklaring. Migrationsöverdomstolen gick emot den tidigare domen, och beslutade att bevilja pojken alternativ skyddsstatusförklaring. Det innebär att han har ett skyddsbehov och får stanna, även om han inte har flyktingstatus. Domstolens beslut grundas på det faktum att pojken saknar släkt och lokalkunskap om landet, vilket de bedömer leder till en risk att barnet utsätts för övergrepp om han skulle skickas tillbaka.
Domen är prejudicerande, och enligt advokat Staffan Fredriksson öppnar detta upp för fler ensamkommande barn från Afghanistan att få stanna i Sverige.
– Genom att ha åberopat domen har redan två av mina klienter beviljats uppehållstillstånd. Tidigare hjälpte det inte vad jag än sa eller gjorde, därför känns det här otroligt bra.
Migrationsverket bedömer att läget i Afghanistan har försämrats då framför allt talibanrörelsen växt sig allt starkare. Staffan Fredriksson anser att ingen, varken vuxna eller barn, bör utvisas till Afghanistan i det säkerhetsläge som råder:
– Det är min bestämda uppfattning. Och barn som varken har skyddsnät eller kontaktnät i landet ska definitivt inte skickas dit, säger Staffan Fredriksson och fortsätter:
– Precis som det står i domen finns det stora risker för barn som utvisas till Afghanistan att de utsätts för övergrepp, tvingas till barnarbete eller blir värvade till krigs- och konfliktområden.
På Gotland finns 165 ensamkommande, varav ungefär 30 hittills har fått uppehållstillstånd.
GA har tidigare skrivit om att många asylsökande mår psykiskt dåligt och att det skett självmordsförsök på flera platser i landet, även på Gotland.
– Den senaste månaden har det varit ett par allvarliga händelser där ungdomar på olika sätt har visat att de inte mår bra, berättar Hanna Ogestad som är chef för regionens boenden för ensamkommande unga.
Att ungdomarna mår dåligt kan ha flera orsaker, förklarar Hanna Ogestad, men asylprocessen är en av dem. Och ovissheten kan bli tärande när man har väntat länge.
Detta är någonting som även Staffan Fredriksson kan vittna om. Han är juridiskt ombud till flera ensamkommande barn och unga.
– Det är ingen som mår bra, men det finns olika grader i helvetet. Jag vet några som mått så dåligt att de skadat sig själva eller försökt begå självmord, berättar han.
Främst tror Staffan Fredriksson att det är den långa väntan på besked om de får stanna eller inte, som gjort att de mår så dåligt.
– Nu har det lossnat och flera har fått utvisningsbesked, vilket gör att personerna mår ännu sämre eftersom de kanske utvisas till ett land där de inte känner någon och aldrig har varit i. Sedan är Gotland litet och folk pratar med varandra, vilket förvärrar läget när vissa får uppehållstillstånd och andra inte.
Därför hoppas nu Staffan Fredriksson att Migrationsöverdomstolens bedömning går att applicera på många liknande fall framöver.
– Nu finns det en strimma hopp. Det här bör förbättra chanserna för afghaner som ännu inte fått beslut om uppehållstillstånd och skyddsstatus, och det bör även hjälpa personer som fått avslag på sin ansökan om de överklagar, säger han.