Deras forskning ska ge naturen bieffekt

Två studenter ska lära Cementa hur kalkbrott bäst återställs för att gynna bin. Som enda svenska projekt deltar studenterna på Gotland i en internationell tävling.

Taggmurarbiet är vackert gulfärgat av pollen på buken.

Taggmurarbiet är vackert gulfärgat av pollen på buken.

Foto: Henrik Radhe

Ny forskning (GA)2018-07-09 06:00

Det surrar och är fullt av insekter i den torra branten. Med snits och vana sveper Oskar Lövbom med håven.

– Jag tror att jag har ett taggmurarbi, ropar han medan kompisen Hampus Jarhede kommer för att titta på det lilla biet med sin gula buk täckt av pollen.

Taggmurarbiet är ett av cirka 250 olika arter solitärbin som lever i Sverige. Till skillnad mot honungsbiet tar en ensam solitärbis hona hand om boet utan arbetsbin.

– Drygt 140 arter finns på Gotland och mer än hälften bor marklevande, säger Hampus Jarhede och pekar på ett misstänkt ingångshål i marken.

Hampus och Oskar läser biologi och geovetenskap vid Umeå universitet. Som enda svenska projekt deltar de i en internationell tävling, Quarry life awards, med 107 deltagare världen över som arrangeras av Heidelberg Cement där fabriken i Slite ingår. I april var de på Gotland första gången för att anlägga lämpliga boplatser vid kalkbrotten.

– Tävlingen går ut på att gynna den biologiska mångfalden runt cementindustrier, säger Oskar Lövbom och berättar att de har fått en budget på 20 000 kronor plus boende av Cementa.

En tredjedel av Sveriges solitärbin är rödlistade och utrotningshotade. Syftet med studien är att ta reda på hur de bäst gynnas när brotten inte längre används.

– Det är välbehövligt och bra att tänka till kring insekter, säger Hampus Jarhede och berättar om en studie som gjorts i Tyskland.

Där har antalet insekter minskat med 80 procent under de senaste 30 åren. Debatten om bidöden har påverkat beslutsfattare och farliga bekämpningsmedel är på väg att förbjudas i EU.

– Det sker mycket positivt nu, säger Hampus Jarhede.

Solitärbin lever även i stadsmiljö och är effektiva som pollinerare i villaträdgårdar.

– Vi såg ett tapetserarbi i närheten av utsiktsplatsen på Klinten i Visby. Biet levde i ett järnstaket där det tidigare hade suttit en mutter, säger Oskar Lövbom.

De råder fastighetsägare att sätta upp bihotell som lätt kan tillverkas genom att borra hål i ved, kapa bitar av bambu och lägga ut sand.

– Det kan göra stor skillnad i en trädgård för frukt och bär, säger han.

Den som vill veta vilka arter som flyttat in kan försöka fånga biet med kameran i mobilen.

– Ladda upp bilden på facebookgruppen "Vi som gillar bin och humlor". Där finns flera av Sveriges främsta experter, säger Hampus Jarhede.

Fakta

Den som vill göra ett eget bihotell borrar hål i ändarna på vedbitar av till exempel björk med en 2 till 13 millimeter tjock borr minst 10 centimeter djupa.

Bitar av avsågad bambu kan användas, liksom högar med sand för solitärbin som lever under mark.

En sandbädd ska helst vara sluttande mot söder, solexponerad och om möjligt innehålla två kubik.

Solitärbin är snälla och fredliga, mindre arterna har så vek gadd att de inte kan sticka igenom människors hud.

I tävlingen Quarry life awards som avgörs i höst deltar förutom projektet på Gotland tre andra från Norden och totalt 107 bidrag.

En tredjedel av solitärbina är rödlistade. Dit hör Thomssonkägelbiet som finns på några platser på Gotland.

Thomssonkägelbiet är boparasit och bygger sina bon i ett stortapetserarbis bo, även den rödlistad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om