Nu ska man i ett nytt projekt på Linnéuniversitetet i Kalmar ta reda på ifall släke kan fungera som biogas. William Hogland, professor i miljöteknik på Linneuniversitetet i Kalmar startar igång projektet tillsammans med en grupp studenter redan på måndag. Projektet förväntas pågå under tre år och inom den perioden ska man veta mer om huruvida det kommer att fungera eller inte.
– Släke har ju länge varit ett känt problem runt om hela Östersjön och något behöver göras. Några problem är exempelvis att det stinker och stranden blir skräpig. Vattnet i stranzonen blir missfärgat och man kan inte bada på sommaren, säger William Hogland, professor i miljöteknik på Linnéuniversitetet i Kalmar.
Redan på måndag anländer en grupp med studenter till Öland och då börjar man ta prover på Ööstra och västra sidan av ön. Innan släken kan börja omvandlas till biogas kommer den att behöva renas. På Gotland har många bönder tidigare använt släke som gödningsmedel, men av oro för att det innehåller för mycket tungmetaller och kadmium har de flesta övergett släken och gått över till konstgödsel.
– Det som kan bli problematiskt är ifall släken innehåller allt för mycket föroreningar. Det vi ska börja med på måndag är att se hur mycket plaster och tungmetaller släken innehåller, den kommer att behöva renas, frågan är i vilken omfattning, säger William Hogland.
Projektet är ett nordeuropeiskt forskningsprojekt där Linnéuniversitet igår tillsammans med forskare från Danmark, polen, Tyskland och Estland.
– Estland, Lettland och Litauen har mer problem med släke än vad exempelvis Öland har. Vi ska också i samband med projektet ta reda på hur olika årstider och stormar bidrar till det. På höstarna driver släken in och blockerar hamnar och hindrar ibland båtarna att gå i hamn, berättar William Hogland