Tillsammans med resten av Skandinavien och norra Europa, hade Gotland under en lång tid ett tingssamhälle som fungerade både som ett slags rättsystem till lika riksdag för invånarna innan kungens makt blev enväldig. På söndag håller hon en föreläsning om Gotlands tingsplatserna vid Roma kungsträdgård tillsammans med Svenska Kyrkan.
– Någon gång under vikingatiden ska Gotland ha gjort en överenskommelse med den svenska kungen som gjorde att man var bara löst allierad med Sverige som gjorde att det mesta sköttes via tingen, säger Majvor Östergren.
Tinget styrdes av en tingsdomare som i många fall även hade ett tingsråd. Totalt fanns det 20 lokala ting runt hela ön som hon tillsammans med författarkollegan och historiken Tryggve Siltberg har hittat. De lokala var i sin tur också indelade i olika instanser som var delat i norr, söder och mitten. Det fanns även ett centralt ting som tillhandahöll ärenden som rörde hela Gotland. Det tinget ska ha varit beläget i Roma nära kungsgården.
– De lokala tingen har ingen vetat var det har funnits innan. Men i och med att vi blev svenskar och fick hårdare beskattningar runt 1412 så fick vi också ett väldigt bra kartmaterial i samband med att beskattningen skedde på alla separata gårdar och inte längre via tingen. De kartlade fantastiska kartor där jag har sett att vissa tingsnamn blivit bevarade som tingsgården eller tingshagen. För de tingsnammnen bör ju höra ihop med tinget.
Roma var enligt hennes upptäckter den centrala orten på ön långt innan Visby. Hon menar att det var centrum på grund av dess läge i mitten och att det första klostret bygges där och inte i Visby.
På vissa platser finns tingsnamn bevarade som gjort att jag har kunnat koppla ihop vilka orter som hade vilken instans. Det som har varit högre ting som jag har bedömt det var Tingsstäde, Roma och Fardhem. Jag och Tryggve är lite oense där, då han gärna hävdar att tinget hölls i Hemse men det är som jag bedömer det. Det kan ha växlat med tiden, men jag tror att Fardhem var det ursprungliga.
Hon menar att en stor anledning till de nya fynden delvis beror på att arkeologer börjat ge sig in men också på grund av kombinationer från olika forskningsfält.
– På senare tid har det kommit fram mer på ett skandinaviskt plan som mycket beror på att arkeologer har gett sig in i det här, förut var det mest historiker och ortnamnsforskare. Så i kombinationen ger resultaten. Så det jag har gjort är att jag har försökt hitta alla de lokala tingsplatserna. Sedan 2014 drog vi igång Roma-projektet där vi har försökt hitta det centrala tinget som vi tror har legat vid norra kungsgården vid åkern där, säger hon.