Kompetenscentrums yrkeshögskoleutbildning i drift- och underhållsteknik startade i höstas. Därmed är det den första kullen med 19 studenter som går programmet. När GT besöker skolan står svetsning på schemat. Bakom ett tjockt, rött draperi sitter Elias Malmberg i full mundering och skyddsmask.
– Jag har bara haft säsongsjobb tidigare och hoppade på den här utbildningen för att få en chans till ett fast jobb.
Han gjorde sin första praktikperiod på teknikförvaltningen på regionen, som är en nära samarbetspartner med utbildningen.
– Jag var på reningsverket och jobbade med provtagning, tillsyn och underhåll. Det skulle jag absolut kunna tänka mig att arbeta med sen, säger Elias Malmberg.
Som GT skrev tidigare i veckan råder det akut brist på mekaniker på Gotland. Studenterna på utbildningen blir inte färdiga mekaniker men kan arbeta i industrier och på teknikförvaltningen, som också har ett stort rekryteringsbehov.
– Studenterna får viss kompetens som mekaniker, så om arbetsgivaren är villig att utbilda dem vidare kan de absolut anställa våra studenter, berättar Jörgen Benzler, utbildningsledare på drift- och underhållsteknikerprogrammet.
En oro från branschens sida är att militären, när den är fullt etablerad på ön, kommer att behöva anställda ett flertal mekaniker som exempelvis sköter underhållet på de tunga maskinerna.
– Det är inte en allt för avancerad gissning att de kommer att plocka några av öns mer erfarna mekaniker. Verkstäderna och arbetsgivarna är med all rätt oroliga för detta, eftersom det kommer att innebära en ännu större brist, säger Jörgen Benzler.
För att möta behovet jobbar Kompetenscentrum på att starta ytterligare en utbildning, men denna gång en mekanikerutbildning på gymnasienivå.
– Det finns hopp om att det ska gå att genomföra, vi behöver bara hitta aktörer som vill genomföra utbildningen med oss. Helst vill vi hålla i den tillsammans med företagen och ha ett nära samarbete.
Åldersspannet är stort bland studenterna på utbildningen, och de har vitt skilda erfarenheter i bagaget. Henrik Lindvall är en av dem som valt att byta yrkesbana efter många år i en helt annan bransch.
– I grunden är jag utbildad inom teknik, men i samma veva som jag skulle ut på arbetsmarknaden la Flextronics ned och försvaret började avvecklas, så det fanns inte så många teknikerjobb på ön, berättar han.
I stället blev det ungefär 15 år som handläggare på pensionsmyndigheten, innan han i höstas bestämde sig för att sadla om.
– Jag är praktiskt lagd och saknar att arbeta med händerna. Den här utbildningen kom väldigt lägligt, säger Henrik Lindvall.
Första praktiken gjorde han på vattenverket i Hemse som vattentekniker, ett yrke han kan tänka sig efter utbildningen.
– Det är ett jättespännande yrke, speciellt eftersom vattenfrågan på Gotland är en het potatis. Att få vara med att lösa problemen som uppstår och vara med i utvecklingen verkar riktigt intressant.
I klassen finns det även studenter som valt att gå direkt från gymnasiet till yrkeshögskolan. Oliver Nordgren är en av de yngsta studenterna.
– Det här verkade intressant och jag ville utbilda mig mer efter elprogrammet på gymnasiet. Jag skulle vilja jobba som någon form av driftstekniker sedan, och det är ingen nackdel att det finns jobb, säger han.