Varje år sätter Trafikverket upp cirka 250 nya fartkameror, eller trafiksäkerhetskameror som de kallas, i Sverige. Urvalet görs baserat på trafikflöde, hastighetsgräns och framför allt hur hög olycksrisk en vägsträcka har.
På Gotland har Trafikverket prioriterat länsväg 140 mellan Vibble och Lilla Valbo, där åtta nya kameror ska uppföras.
– Det sker prioriteringar av alla vägar i Sverige, och just nu är det bara länsväg 140 som är aktuell på Gotland, säger Anna-Sofia Welander, trafiksäkerhetssamordnare vid Trafikverket.
LÄS MER: Polischefen: Folk förstör den mobila fartkameran
På väg 140 har följande platser valts ut: Vibble, Västerhejde, Stora Homa, Dyple, Tofta strand, Tofta södra, Kovik och Lilla Valbo.
Mats-Ola Jesperson, som bor precis bredvid skolan i Västerhejde, är positiv till kamerorna, men frågande till placeringen strax söder om avfarten till Lilla Bjers.
– Fartkameran gör givetvis nytta där den står, men här i Västerhejde hade den gjort mest nytta vid skolan. Jag har länge haft kontakt med Trafikverket och varit kritisk till att man höjde hastigheten där från 40 till 60 där, säger han.
LÄS MER: Fler kameror ska sänka hastigheten
Mats-Ola Jesperson satt med i skolrådet under flera år.
– Trafiksituationen var uppe för diskussion vid varje möte. Det har inte bara handlat om höga hastigheter i sig utan också om att det bidrar till ett ökat buller för eleverna.
Hur snabbt kamerorna kan vara på plats beror på en mängd olika faktorer, berättar Anna-Sofia Welander på Trafikverket.
– Vi hoppas att vi får upp kamerorna under nästa år, men mycket beror på elleverantören. Hur snabbt vi kan få fram el till platsen och hur långt vi behöver dra elkablarna, säger hon.
Andra saker som kan försena installationen är exempelvis om Trafikverket behöver köpa loss mark, eller om man råkar stöta på en fornlämning.
– Men vad jag vet så rullar arbetet på och jag har ingen kännedom om några komplikationer. Så vi hoppas på det bästa, säger Anna-Sofia Welander.
Kamerorna på länsväg 140 kommer, precis som alla andra trafiksäkerhetskameror i Sverige, att vara aktiverade när Trafikverket tycker att det behövs.
Det är polisens ansvar att utreda fortkörning, det vill säga hastighetsöverträdelser, som registreras av trafiksäkerhetskameror. På vägar i Sverige där tekniken har införts har antalet dödsolyckor och svårt skadade i trafiken minskat med mellan 20 och 30 procent. Runt 15–20 liv per år räddas.
Så hur fungerar då kameran?
Jo, när ett fordon närmar sig mäts den aktuella hastigheten med hjälp av radar. Kamerorna fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns.
Bilden bearbetas sedan manuellt. Passagerarplatsen maskeras oavsett om någon sitter där eller inte. I utredningen som följer används enbart den bild där passagerarplatsen är maskerad.
Under utredningen kontrolleras fordonet och möjliga förare i olika register. Bilden på föraren jämförs med pass- eller körkortsfoto. Om bilden på föraren överensstämmer med pass- eller körkortsfoto skickas ett underrättelsedokument med bild och mätdata till den misstänkta personen.
Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet.