Fynden kan ge svar på frågan om Visbys uppkomst

Under flera års tid har utgrävningar gjorts vid Stora Törnekvior på gamla A7-fältet i Visby. Nu pekar analyser av fynden på att man kan ha funnit Visbys första gård.

Delar av fynden som gjordes på A7-fältet.

Delar av fynden som gjordes på A7-fältet.

Foto: Malin Stenström

NYA RÖN2018-11-07 18:15

Ett första årtal som tagits fasta på är att Visby anlades år 897 och många historiker har grubblat över varför staden ligger där den gör då jorden runt staden har ansetts obrukbar. Så är inte längre fallet, menar Per Widerström, som är arkeolog på Gotlands museum.

– Att påstå att Visby inte härstammar från en eller flera gårdars behov av en stad med anledning av att det inte finns odlingsbar jord kring staden är felaktigt, säger han.

Detta kan han konstatera efter att ha fått tillbaka analysresultatet från resterna av den gård som undersöktes på A7-fältet under utgrävningarna. Den tidigare nedbrunna gården, som låg längs med vägen på Stora Törnekvior, gav arkeologerna ny, spännande information.

– Vi hittade förkolnat korn som vi skickade på analys. Provsvaren visade att huset brunnit ungefär år 150 efter Kristus, säger Per Widerström.

Gården kan ha tillkommit under förromersk järnålder, alltså innan vår tideräknings början.

Den förkolnade säden visade sig vara både skalkorn, avsett för ölbryggning, samt noggrant rensat vete, avsett för brödbak och matlagning. Något som under vikinga- och medeltid var starkt kopplat till högreståndsmiljöer. Därför menar man att det också är rimligt att det var så även i äldre tid då sädesslaget var ännu ovanligare.

– Vi kunde se att det var en välmående gård tack vare detta och genom andra fynd, såsom till exempel kopior på romerska krus, säger han.

Stora Törnekvior, eller Tuneqvia som området tidigare hette, vittnar om att det där en gång låg en gård som hette just Tune.

– Tune skulle mycket väl kunna vara samma ord som tuna på fastlandet, vilket betyder administrativ centralort. Ändelsen finns än idag kvar i till exempel Sigtuna, säger Per Widerström.

Om gården alltså hade en administrativ funktion förklarar det varför spåren av gården försvinner runt tiden då det medeltida Visby anlades. Den hade tjänat ut sin roll.

– Jag kan tänka mig att Tune gård som låg längs med det vi idag kallar Stora Törnekvior var en första del av Visby, konstaterar Per Widerström.

Om gården man hittat var en Tuna hade det behövts andra gårdar i ett sammanhang för att stärka tesen. Per Widerström menar att det tyvärr kan bli svårt att hitta fler gårdar då så pass stora delar av Visby numera är fullbyggt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!