Hablingbo kyrka ska utrustas med nytt värmesystem. Vid förberedelserna för detta arbete så upptäcktes att delar av golvet i kyrkan hade ruttnat. Beslut fattades om att golvet skulle lyftas. Då gjorde Gotlands Museums antikvarie Pär Malmros en spännande upptäkt.
– Det var egentligen inte alls meningen att den här delen av golvet skulle plockas upp, men när de väl var där upptäcktes det rötskador på bjälkarna, säger Pär Malmros.
Under golvet anade Malmros rester av det som varit kyrkans stammur från 1100-talet.
– Sedan har vi haft hjälp av vår arkeolog Per Widerström som fick skrapa fram dem lite. Hablingbo är en väldigt speciell kyrka och nu kan vi komma vidare med historiken kring den. Nu för tiden är det sällan vi får möjligheten att göra sådana här fyndigheter. Det mesta är i regel väl dokumenterat sedan tidigare.
Hablingbo kyrka är kanske främst berömd för sin Lejonportal.
– Den anses vara en av de finaste i Skandinavien och är välkänd utanför Sveriges gränser, säger Malmros.
I och med murfyndet har man nu kunnat bilda sig en uppfattning om hur portalen har suttit i kyrkans originalutförande.
– Om man utgår från att den är symmetrisk, vilket jag tror att vi kan göra, så har vi nu en ganska klar bild av den romanska kyrkans fulla storlek och hur den såg ut, säger Per Widerström som ansvarat för utgrävningen som skedde under en dags intensivt arbete.
Widerström fortsätter:
– Troligtvis hänger de här grundmurarna som vi har hittat ihop med portalen, men att den då har suttit på den södra sidan i den romanska kyrkan, istället för den norra.
Medför fyndet att ni går vidare med ytterligare undersökningar?
– Det har diskuterats och vi skulle gärna undersöka det ytterligare, men för närvarande går det inte att göra så mycket mer, säger Pär Malmros.
Hur stort är det här fyndet i sitt sammanhang?
– Nu har vi ju gjort relativt lite, med hänsyn till kommande aktiviteter i kyrkan. För de som är intresserade av kyrkor så är det här väldigt spännande med tanke på att Hablingbo är en kyrka som man inte vet så mycket om sedan tidigare. Vi har hittat ett par mynt från 1400-talet och lite människoben från gravar. Skulle man gå vidare så skulle man möjligen kunna säga mer om hur kyrkorummet använts och vad som hänt där, säger Per Widerström.