De olika siffror som hittills figurerat, kring höstregnets påverkan på öns växtodling, är enligt LRF Gotland i underkant.
Föreningen uppskattar att omkring 100-150 hektar potatis och rotfrukter blivit kvar i marken.
Lika mycket vall och majs har inte kunnat skördas.
– Jag kan tänka mig att det rör sig om uppemot 3 500 ton potatis som ligger kvar, men det är en ganska grov uppskattning, säger Andreas Nypelius, ordförande i Växtodlingsbranschrådet.
Dessutom har omkring 100 hektar spannmål inte kommit upp i förväntad kvalitet.
– Det innebär att sådant som var tänkt som brödsäd i stället får användas till foderspannmål, förklarar LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt.
Summan i utebliven inkomst för de gotländska växtodlarna landar på uppskattningsvis 150-200 miljoner kronor, på grund av sämre skördar men även markpackning och utebliven höstsådd.
– De största delarna av denna summa är potatis och rotfrukter då det är ett högt värde på produkten och dyra odlingar, säger Andreas Nypelius.
Hur kännbart detta blir är individuellt; för vissa handlar det om hela höstproduktionen och för andra om delar av den.
– En del har det ganska tufft och får gå till banken för att försöka ta mer lån, säger Anna Törnfelt.
På sina håll har det regnat dubbelt så mycket som det brukar – lantbrukarna talar om en höst vars like vi inte sett sedan 1950-talet.
Medan vissa gotlänningar gläds åt påfyllda grundvattenlager, är andra mer bekymrade.
– Som växtodlare är man nog ganska orolig just nu, säger LRF-ordföranden.
Andreas Nypelius har sin egen gård i Lokrume.
För hans del klarade sig åtminstone morötterna bra i höst.
– Men vi har kanske 45-50 ton potatis kvar i marken. Och tio procent av arealen tänkt för höstsådd blev det inget med. Sedan har vi också haft kvalitetsbortfall på spannmålen, i vårt fall framför allt vårvetet, berättar han.
Hur kännbart blir detta för din del?
– Jag skulle tro att det handlar om uppåt 200 000 kronor i tappad inkomst.
Har man marginaler för det som gotländsk lantbrukare?
– Det finns ju inga försäkringar, så sådant här får man helt enkelt försöka klara av. Samtidigt är det förstås kännbart. Jag har inte hört om någon som gått under, men flera har fått diskutera med banken om uppskjutna avbetalningar och med leverantörer om liggande fakturor, svarar Andreas Nypelius.