Nazir Nasiri är idag 22 år och kom till Sverige under flyktingkrisen 2015. "Men Migrationsverket har skrivit upp min ålder ett år, så att jag är 23", säger han.
På bara några dagar har den afghanska regeringen flytt, huvudstaden Kabul intagits och presidentpalatset ockuperats.
– Det är katastrof. Jag har gråtit många gånger sedan dess. Människor är så rädda för talibanerna, säger Nazir och visar en video på sin mobil.
Där klamrar sig en afghan desperat fast vid en vinge på ett amerikanskt plan som lyfter från den internationella flygplatsen i Kabul. Bilderna från flygplatsen är kaotiska och det var bara några månader sedan som Nazir var där själv. Då var han en av alla dem som ringer till Eva för att få hjälp. Nu sitter de i samma kök på Gotland och ser på nyhetsuppdateringarna. Nazir följer sina kontakter på facebook men även brittiska BBC, svenska SVT och afghanska TOLO News.
– När jag har varit här har jag haft ett hopp om att åka tillbaka där jag är född och uppväxt. Nu är det hopplöst, säger han.
Evas mobil plingar ständigt med inkommande meddelanden. Nazir minns när han själv skrev till henne från Kabul, efter att ha sett hennes namn på facebooksidan "Stoppa utvisningar till Afghanistan".
– Hon frågade direkt vad jag behövde hjälp med, säger Nazir.
Han berättade att han hade flytt till Sverige som 16-åring och slutligen fått ett tillfälligt uppehållstillstånd i samband med gymnasielagen. När perioden tagit slut ansökte han om en förlängning och väntade på besked. Undertiden blev hans mamma sjuk i covid-19 i Kabul.
– Jag mådde dåligt och ville resa till min sjuka mamma. Det var hennes önskan att jag skulle komma, säger Nazir som pratade med Migrationsverket om att besöka henne för att sedan återvända till Sverige.
Afghanistan har haft konflikter under hela Nazir Nasiris livstid, men det var inte förrän hans pappa dog som familjen behövde fly. Nu har även hans mamma dött och han har sina yngre syskon i Pakistan som han vill återförenas med.
Han åkte i januari och hann träffa sin mamma innan hon dog. När han skulle åka tillbaka blev han stoppad på flygplatsen. När han insåg att han var fast i Afghanistan kontaktade han Eva.
– Jag berättade hela tiden för Eva att jag knappt vågade gå ut. Då fanns det inga talibaner men man kunde ändå inte garantera att man kom levande hem, med självmordsbombare och inbördeskrig, säger han.
Eva ringde vidare till olika ambassader och hittade slutligen en lösning så att han kunde lämna Kabul i april. Nu bor han hos henne på Faludden och säsongsarbetar på en restaurang i Vamlingbo, samtidigt som han hjälper till att tolka i samtalen från Afghanistan.
Eva Hållsten och Nazir Nasiri försöker hålla modet uppe under tiden som talibanstyret tar över hans hemland.
– Det är jätteintensivt med alla som ringer och behöver hjälp, säger Eva som samlar in pengar, ger råd och förmedlar kontakter.
Samma år som Nazir kom till Sverige, 2015, kom flera flyktingar till Gotland. Eva var då med och anordnade en välkomstfest och startade därefter ett nätverk som arbetade med integrationen på Storsudret. Med åren har hennes ideella engagemang spritt sig till asylsökande i hela Sverige, till de som flyr vidare till Frankrike och de som har utvisats till Afghanistan.
–Alla flyr åt olika håll, men det finns ingenstans att ta sig för talibanerna har redan kommit in. I söndags ringer en och ber om hjälp. Han var ute på gatan i Kabul och var helt livrädd, säger Eva som senare får ett videosamtal från honom mitt i kaoset på flygplatsen och rapporter om att han har blivit misshandlad med ett järnrör.
Eva Hållsten arbetar ideellt med flyktingfrågor och i sin numrerade kontaktlista, över de som har bett om hennes hjälp, finns 377 personer. Nazir Nasiri är nummer 253.
En annan man, som har bott på Gotland, ringer också. Han tvingades återvända till Afghanistan och har därifrån ansökt om svenskt arbetstillstånd för sitt tidigare jobb i Roma. Hon har också kontakt med en tolvårig flicka som kom till Burgsvik med sin pappa och blev som en extradotter till Eva innan utvisningen. Hon har inte hört något från henne på flera dagar, sedan de skulle till den talibanockuperade staden Ghazni.
Det plingar till i mobilen igen och det hörs hur Eva andas ut.
– Hon lever. De är i tillbaka i bergen, jätteskönt.
Eva Hållsten får precis ett meddelande från en flicka hon hjälper i Afghanistan. Hon skriver att hon lever, är i säkerhet i bergen och att talibanerna har tagit över landet. Nazir Nasiri bor nu i flickans gamla extrarum hemma hos Eva Hållsten och följer nyhetsflödet från sitt hemland.