Barnens hälsa var ett stort orosmoment i den stora flyktingströmmen 2015. Barnombudsmannen kunde konstatera att många flyktingbarn mådde dåligt redan vid ankomsten till Sverige.
Två år senare har situationen inte blivit bättre för de nyanlända barn som fortfarande väntar på uppehållstillstånd. Tvärtom. Den långa väntan på besked om uppehållstillstånd har varit tärande.
– Vi får signaler om att situationen har förvärrats. Barn beskriver både ett eget självskadebeteende och hur de talat om att begå självmord, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, utredningschef på BO.
När barnen kom till Sverige kunde BO se att många nekades hälso- och sjukvård. I en BO-enkät konstaterar nästan en tredjedel av landets skolsköterskor att nyanlända barn fortfarande har sämre tillgång till vård än andra barn.
"Den bild vi får är tydlig. Långt ifrån alla nyanlända barn får tillgång till den hälso- och sjukvård de har rätt till. Trots att varje barn som befinner sig i Sverige har rätt till bästa uppnåeliga hälsa, kränks denna rättighet för många nyanlända barn", summeras läget av BO i en rapport om nyanlända barns hälsa.
Yvonne Klingenström, skolkurator på Wisbygymnasiet, stämmer in i BO:s rapport. Värst är läget för de ensamkommande ungdomar som har hunnit fylla 18 år och inte har fått uppehållstillstånd. De har bara rätt till akut sjukvård. Men hon ser också att ungdomar som inte är myndiga har problem. Vid ett tillfälle fick hon följa med en pojke till tandläkaren för att han skulle få samma tandvård som svenska barn har rätt till.
– När jag följde med ordnade det sig, berättar Yvonne Klingenström.
Den 21 november har Region Gotland, tillsammans med två landsting och ett tiotal andra kommuner, kallats till möte hos Barnombudsmannen. Gemensamt för de kommuner som BO vill tala med är att elevhälsan har beskrivit att de ensamkommande barnen i kommunen mår psykiskt dåligt.
Mötet hos BO blir en överläggning om nyanlända ungdomars psykiska ohälsa.
Vad hoppas ni få ut av överläggningarna?
– Det viktigaste är att få svar på vad kommuner och landsting gör för att förebygga psykisk ohälsa, men vi vill också veta om kommunerna anser att något ytterligare måste göras från statligt håll. I så fall kan vi förmedla det till regeringen, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.