I ett öppet brev till ansvariga ministrar och ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet skriver Världsnaturfonden, tillsamman med flera företag, att det i Sverige fortfarande kastas tillbaka stora mängder oönskad fisk i havet.
LÄS MER: "Vill ge gotländsk fisk större plats på matborden"
Landningsskyldigheten, även kallad kallat utkastförbud, var ett resultat av den gemensamma fiskeripolitiken som trädde i kraft 2014 mellan EU-länderna. Skyldigheten att landa all fisk skulle fasas in successivt i den europeiska fiskeflottan och vara genomfört senast 2019.
– I vanlig ordning inom EU godtog man att det skulle ta flera år att genomföra. Men trots omställningstid så är Sverige fortfarande inte i hamn med att leva upp till landningsskyldigheten, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Konsekvensen av att fisk kastas tillbaka i havet är att det fiskas större mängder än vad kvoterna tillåter. Det försvårar arbetet för forskarna som ska ge rekommendationer kring hållbart fiskeuttag och riskerar både arternas överlevnad och ekosystemets hälsa. Enligt Internationella Havsforskningsrådet, ICES, slängdes 11 procent av all fångad torsk i östra Östersjön tillbaka under 2017. Motsvarande siffra för rödspätta var 39 procent.
WWF och företagen kräver nu av regeringen och Havs- och Vattenmyndigheten att det införs kameraövervakning i det svenska yrkesfisket för att få till en tydligare fiskerikontroll.
– Kameraövervakning är ett effektivt verktyg för att förbättra fiskerikontrollen och få ned kostnaderna. Totalt har ett hundratal länder testat kameraövervakning och en del har infört tekniken i fisket. Hittills har Sverige inte infört kameraövervakning, men med den nya regeringen hoppas vi att detta kan verkställas, säger Karin Glaumann, fiskeexpert vid Världsnaturfonden.
WWF vill också att det satsas på utveckling av fiskeredskap som kan minska bifångster.