För att komma till rätta med Region Gotlands dåliga ekonomi har alla nämnder, på uppdrag av regionstyrelsen, fått lägga fram förslag på förbättring i utbud och kostnadseffektivisering. Kultur- och fritidsnämnden har därför tagit fram nationella jämförelser på samtliga avdelningars verksamhetsområden för att klarlägga sin verksamhet. Avdelningarna som det gjorts nationella jämförelser med är bibliotek, ungdomsverksamhet, badverksamhet samt ishallar. Samtliga avdelningar ligger högt i kostnader, men just bibliotekens siffror är särskilt höga. De 12 biblioteken som finns på Gotland kostar 51 procent mer att driva än rikssnittet, och antalet bibliotek per invånare är betydligt fler.
– Det jag kan säga spontant är att Gotland är ett län och en kommun. På fastlandet kan kommuner inom samma län samarbeta. De kan dela på till exempel kostnader som datasystem och därmed få ut lägre siffror, säger Åsa Ingmansson, avdelningschef för biblioteken på kultur- och fritidsförvaltningen.
Med anledning av de höga kostnaderna, har det pratats något om eventuella nedläggningar?
– Jag har inte fått någon hint om det i alla fall, säger Åsa Ingmansson.
Kultur- och fritidsdirektören Maria Modig har varit med och tagit fram underlaget som ska tas upp på kultur- och fritidsnämnden på tisdag.
– Vårt uppdrag har varit att ta fram förslag på hur vi ska skära ned på underlaget. Sedan är det politikerna som väger samma det vi tagit fram. Som tjänsteman kan jag aldrig besluta vad som ska läggas ner. Men jag tänker att ett samhälle som inte har bra kultur- och fritid är rätt tråkigt att leva i.
Det är redan klart att Havdhems bibliotek kommer att läggas ned i sommar, men trots att det inte är tal om fler nedläggningar finns en stor oro.
– Det är nog första gången som alla biblioteken på ön kollektivt känner en viss oro över vad som kan hända i framtiden, säger Carina Norderäng, bibliotekarie på Gråbo folk- och skolbibliotek.
I underlag från kultur- och fritidsförvaltningen finns även jämförelse som visar att Gotland ligger över riksgenomsnittet när det gäller antal invånare per bibliotek.
– De tar bara upp de negativa siffrorna utifrån rikssnittet. Man visar inte det positiva som biblioteket ger, säger Carina Norderäng.
Varför ska man ha kvar alla biblioteken på Gotland?
– Biblioteken är väldigt viktiga. Jag hävdar att vi räddar liv, inte akut så som lasarettet gör, men vi räddar liv. Barn lär sig läsa genom oss och bildar förståelse för vem de är. Jag tycker att man spar väldigt lite i förhållande till vad vår verksamhet levererar och vad den betyder för många.
Att förändringar måste göras i framtiden för att tjäna in pengar är tydligt hos de gotländska politikerna.
– Det är för tidigt att prata om nedläggningar, men däremot behöver vi ha en bredare diskussion för att se hur strukturen ser ut i framtiden. Man kan hitta smarta sätt att arbeta inom verksamheten istället, säger Filip Reinhag (S).
Moderaternas Roger Wärn har åsikter som ligger i linje med Reinhags.
– Det som är värt att påpeka är att de här siffrorna är uträknade efter att vi lagt ner Havdhem och flyttat Fårösund, och visst är de höga, säger han och fortsätter:
– Jag vet att biblioteken fyller en viktig funktion med frågan är vad vi har råd med. Vi måste spara och då kanske vi måste tänka att man får åka någon extra mil för att komma till ett bibliotek.