I tre somrar har Leo Nordin drivit fiskbutiken i Sysne. Mycket av fisken som säljs har han själv fiskat upp, rensat och rökt. Nu belönas han av Hushållningssällskapet med årets utmärkelse inom fiskesektorn på Gotland.
– Det var jätteroligt att få veta det men sedan har jag inte tänkt så mycket på det, säger Leo Nordin.
Han möter upp i den för dagen stängda butiken i fiskeläget i Sysne. Kyldiskarna gapar tomma och den kalla lokalen luktar starkt av rökt fisk. Innanför butiken finns rökarna och på ett galler ligger nyrökta musslor utfläkta bredvid en back räkor, också de rökta under morgonen. Ingen egenfångad fisk idag, något som annars är det vanliga, för Leo Nordin älskar att fiska.
– Jag har alltid velat hålla på med fiske. Jag var med farfar och pappa ute och fiskade från när jag var väldigt liten. Jag trivs bättre på sjön än på land, gör inte alla det, säger Leo Nordin med ett skratt.
Leo Nordin är pigg och energisk, trots att han varit uppe en stor del av natten och mekat med en trilskande vakuummaskin. Det är nu några år sedan han lämnade sitt jobb som maskinskötare på en tankbåt och tog över fiskbutiken efter sin pappa, Sten Nordin. Pappan drabbades av den neurologiska sjukdomen PSP och kunde inte längre sköta affären. Då hade Leo redan i många år hjälpt till så fort han var hemma på ledighet från tankbåten.
– Att vara på sjön blir tråkigare ju äldre man blir, man får mer saker hemma. Så jag tänkte, nu eller aldrig. Det blev inte så jättestor skillnad, mer än att jag inte fick ha semester på tankbåten längre, skrattar han.
I somras gick pappa Sten Nordin bort, 66 år gammal, och tomrummet är stort.
– Ja, det är ju det här med frågorna som kommer om hur det är med olika saker. Nu finns ingen att fråga eller be om råd, säger Leo Nordin.
Affären i Sysne håller öppet nästan året runt och Leo Nordin jobbar så gott som jämt. Under högsäsong är han uppe tidigt för att salta fisken innan den ska rökas, sedan är han i butiken nästan hela dagen innan han ger sig ut med någon av de två båtarna för att fiska. Det mesta av fisken som säljs har Leo själv tagit upp. Han fiskar främst flundra och piggvar och om det han får i garnen inte räcker till, köper han av båtar i trakten. Sover, det gör han på fiskebåten.
– Det är ganska tråkigt att rensa fisken, då kan jag säga till min medhjälpare "Gud vad trött jag är" och smita ner i båten och sova litet medan han rensar, säger Leo Nordin.
Men även om han jobbar mycket och knappt sover så ger det tillfredsställelse att vara sin egen.
– Det är väldigt roligt när du fiskar fisken och sedan säljer den. Fördelen är att det inte finns några mellanhänder och du får betalt för fisken. Det känns också som ett väldigt hållbart fiske, det är små mängder och inget spill.
Efter jul är butiken stängd fram till våren. Då har Leo tid att fixa litet i butiken och ägna mer tid åt familjen. I somras fick han och sambon Karin sonen Atle och framöver måste Leo försöka trappa ner litet på jobbandet.
– Tanken är att det måste bli lite mer fritid nu. Jag vill gärna resa iväg på semester, man måste ju kunna lämna Sysne någon gång, säger han med ett leende.
Men fisken han fiskar då, äter han den själv? Jo, flera gånger i veckan.
– Jag brukar tjata om den här stekta flundran, den är ju inte dum.
Vad har du till den?
– Litet pärer bara, jag är ganska nöjd där.
