Säkerhetsansvarige Christoffer Malmqvist berättar att man genast spärrar av, om man misstänker att det finns risk att puts ska falla ur i större omfattning.
Milda vintrar får fasader på öns kyrkor, hus och putsade fastigheter att fara illa. Hos Norra Gotlands pastorat märks klimatförändringarna.
– Det här är ett av, om jag får gissa, 150 putssläpp som vi har, säger projektledare Christoffer Malmqvist, också säkerhetsansvarig för pastoratets kyrkor, när vi klättrat upp i byggnadsställningarna i Othem kyrka.
Ur tornets sida har stora ytor puts släppt och ramlat mot marken. Liknande läge är det i kyrkorna på Fårö, i Lokrume, Norrlanda, Fleringe och Bäl. Om en större bit släpper kan det handla om vikter på 100 kilo eller mer.
– När jag ser ett stort sjok som rasar blir jag orolig för säkerheten, säger Christoffer Malmqvist och berättar att ansvariga hela tiden försöker ha koll, och genast spärrar av området nedanför om man har minsta misstanke om rasrisk.
Kalkputs i stora ytor kan väga åtskiliga kilo när det släpper och störtar mot marken.
I februari i fjol störtade en stor bit puts ur tornet i Vall kyrka, så att kyrkogården nedanför snabbt fick stängas av.
– Jag var i Eskelhem förra veckan. Det är läskigt med så många besökare och gångar precis nedanför, säger byggnadsantikvarie Anna Plahn.
Orsaken till den här vinterns stora problem, som dök upp i liknande omfattning även vid samma tid i fjol, är klimatförändringarna och en utebliven vinter.
– När temperaturen snurrar runt nollan suger putsen upp fukten, säger Thomas Lindström, byggnadsmiljöspecialist hos pastoratet, och berättar att effekten märks även på takbeklädnader.
I såväl kyrkans takpannor som tegelpannor på privatbostäder uppstår små sprickor, som får tegel att samlas och täppa igen hängrännor. Det bidrar i sin tur till ännu mer fukt i puts på väggarna.
Hängrännor ska kontrolleras så att de är rensade och i full funktion, oavsett om de sitter på en kyrka eller ett hus.
Här har putsen släppt för att det legat mot en kant i trä. Thomas Lindström menar att det finns anledning att som privatperson se om sitt putsade hus efter vinterns härjningar.
För en villaägare finns en del att lära, om man är rädd om fasader och takpannor. När våren kommer och risken för nattfrost är över kan vinterns skador behöva att ses över.
– Ser du sprickor i fasaden, täta dem. Och använd puts, inte silikon i tuber, för det blir jättedåligt och stänger in fukten ännu värre, säger Thomas Lindström.
Rådet är att använda en liknande putsblandning och material som väggen består av, och aldrig bara cement på en kalkputsad fasad.
Othem kyrka är ett exempel där puts den här vintern släppt från tornet.
Norra Gotlands Pastorat ska efter vintern inventera det totala skadeläget och se över vad som behöver prioriteras.
Mossa och alger frodas under milda vintrar, och förvärrar läget ytterligare. Att tvätta fasader med för ändamålet lämpligt medel från bygghandeln kan därmed göra att de står emot bättre, menar han.
Tidigare uppstod sprickor och putssläpp nästan alltid på söderväggar.
– Sedan några år är svaret också väggar mot norr, säger Thomas Lindström och berättar att det då till stor del beror just på påväxt av alger och organiskt material – som inte tvättats bort i tid.
I februari i fjol lossnade stora ytor puts i tornet i Vall kyrka. Kyrkogården fick spärras av.
Så här såg det ut i Vall kyrka i februari 2024, större områden puts lossnade och föll ner.
I Othem finns kyrkan sedan år 2006 med i en studie för att studera just putsens olika förmågor och egenskaper.
– Man har kommit på att man tidigare använt för mager puts, med för mycket sand i putsbruket, säger Anna Plahn om vad man bland annat har lärt sig.
Tillsammans med Samfälligheten Gotlands kyrkor kommer Norra Gotlands pastorat, när våren kommer, att inventera hur mycket skador det har blivit i vinter.
– Vi får prioritera var de största säkerhetsriskerna och de antikvariska värdena finns. Nu sitter vi still i båten, säger Christoffer Malmqvist.
Studier och titta på bredare arbetssätt pågår. Kanske inte heller alla kyrkor bör putsas? Flera exempel finns, som kyrkorna i Tingstäde och i Bro, som faktiskt klarat sig bra med sina kalkstensfasader genom århundradena utan puts.
– På sikt hoppas vi få stopp på den här problematiken, säger han.