– Jag är nog den första som ridit vid Sahlgrenska sjukhuset, säger Emilie Stiwing som fortfarande ligger kvar efter en lungtransplantation hon gjorde i slutet av augusti.
Emilie Stiwing har den obotliga sjukdomen cystisk fibros och har genomgått flera transplantationer.
– 2004 fick jag 60 procent av min mammas lever, 2014 fick jag en njure av en god vän och nu har jag fått lungor av någon som jag inte vet vem det är, säger hon.
Nu bor hon i Vårgårda några mil utanför Göteborg men har tidigare bott på Gotland, både i Hejde och i Boge.
– Hästen jag red på är född på Gotland, säger hon.
Hästen, en hingst som heter Docs King Calibar men som kallas för Junior, har hon ägt sedan den var en dag gammal och sedan dess har de levt i ihop under hela Juniors 22-åriga liv.
Besöket på sjukhuset hade hon planerat tillsammans med sina vänner och i samråd med sin läkare.
– Jag var lite deprimerad, jag blir det när jag inte får träffa mina hästar, säger Emilie Stiwing.
Efter transplantationen frågade hon sin läkare när hon kunde rida igen och fick då svaret att det kunde hon göra på en gång. Då körde hennes vänner Junior till sjukhuset där hon fick rida en liten stund.
Hur var det att åter få rida på Junior?
– Det var helt fantastiskt med nya lungor, jag blev inte ens andfådd av att sitta upp, säger hon.