Det nationella kostnadsutjämningssystemet har under 2018 utretts, vilket har lett fram till ett nytt förslag som nu ligger på remiss. Enkelt förklarat går kostnadsutjämningen ut på att omfördela från kommuner med i genomsnitt höga inkomster och stor befolkning till kommuner med i genomsnitt låga inkomster och liten befolkning. Detta för att välfärden ska vara likvärdig i hela landet.
Det nya förslaget lyfter fram att man bör lägga mer fokus på socioekonomi och glesbygdens villkor. För Gotlands del skulle det innebära att regionen årligen kommer att få närmare 100 miljoner kronor i bidrag.
– Det är några regioner som är mer utsatta. Vi för vårt ö-läge. Samtidigt har vi samma välfärdsuppdrag i hela landet men vi har märkt att det blir allt svårare för vissa regioner att utföra uppdraget. De får ge avkall på saker och det skapar en klyfta i Sverige, säger riksdagsledamoten Hanna Westerén (S).
LÄS MER:Låg utbildningsnivå kan ge mer pengar
Tillsammans med riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) anordnade hon på onsdagen ett seminarium i riksdagen för att informera om de konsekvenser som förslaget skulle ha i Sverige. Bland deltagarna fanns civilministern Ardalan Shekarabi (S), Region Gotlands styrelseordförande Eva Nypelius (C) och regiondirektören Peter Lindvall.
– Det är otroligt viktigt att prata med en röst för Gotland i de frågor där vi är överens. Jag tror att det är ett sätt att kraftsamla och det är viktigt att göra oss hörda, säger Hanna Westerén.
Hon anser att en region inte ska behöva flytta pengar från till exempel skolan till sjukvården, när man istället kan omfördela resurser mellan olika regioner. Men samtidigt som Gotland skulle få bidrag så skulle andra kommuner och regioner kanske istället behöva betala mer i avgift. Hanna Westerén tycker dock att man inte ska se det som att Gotland är en vinnare medan andra är förlorare.
– Det här är ett sätt att hålla ihop landet från norr till söder. För att hela Sverige ska kunna leverera gentemot medborgarna, säger hon.
Även Lars Thomsson framhäver fördelarna med det nya förslaget. Både nationellt och regionalt.
– Det skulle vara väldigt avgörande för att klara välfärden på Gotland. Det skulle vara behövliga pengar för oss. Sjukvården är det som det framför allt handlar om, säger Lars Thomsson.
15 maj går remisstiden ut och om förslaget klubbas igenom innan sommaren så kan det införas år 2020. Hinner man ej rösta innan sommaren fördröjs det ett år.