Under årets Almedalsvecka tog polisen totalt emot 14 anmälningar, vilket är en markant minskning i jämförelse till fjolårets 38 anmälningar. Däremot har fler anmälningar om hatbrott kommit in i år. Fem av årets inkomna hatbrottsanmälningar, som rubriceras som hets mot folkgrupp, har anmälts av polisen själva.
– Det är inte ovanligt att polisen gör anmälningar gällande hatbrott, det har vi gjort tidigare år också. Vi har exempelvis varit på plats under tal som hållits och har i vissa fall gjort bedömningar om att det som sägs skulle kunna falla under brottet hets mot folkgrupp. Anmälningarna prövas av åklagare som gör den slutgiltiga bedömningen, säger Carina Skagerlind, pressansvarig vid polisens särskilda kommenderingsgrupp under Almedalsveckan.
LÄS MER: Polisen: Så har Almedalsveckan varit hittills
En anledning till att polisen väljer att jobba offensivt med demokrati- och hatbrott är för att kunna pröva praxis. I praktiken innebär det att samla på sig mer underlag i form av fler utredningar av brottet. Syftet är att förtydliga och underlätta bedömningen i brottsmål som liknar varandra.
– Det finns några domar som behandlar hets mot folkgrupp och som visar på vad som är lagligt och inte, men många brottsmål av den här typen är ännu inte uppklarade. Därför jobbar vi offensivt för att få underlag i sådant som är otydligt, säger Carina Skagerlind.
I texten som publicerats på polisens hemsida understryker biträdande kommenderingschef Anette Haag vikten av att göra en polisanmälan om man utsatts för hat- och demokratibrott. På så vis menar hon att polisen på ett bättre sätt kan följa brottsutvecklingen och sätta in rätt åtgärder.