I riket totalt har antalet larmsamtal under juli månad som kodats som resursbrist ökat med 45 procent. Det är när larmet prioriteras så högt att patrull bör skickas men där det inte funnits personal eller fordon tillgängliga som det kodas som resursbrist. Dalarna hade störst brist, där saknades resurser i nästan vart tionde larm i juli.
För Gotlands del har utvecklingen varit den motsatta. Av 1 328 larm i juli 2016 kodades endast 4 (0,3 procent) som resursbrist, jämfört med 18 av 1 443 larm (1,25 procent) i juli förra året.
AymanAboulaich vid Gotlandspolisen har inte analyserat statistiken. Men den nya organisationen, där Gotland nu ingår i Stockholms polisområde, kan inte vara förklaringen.
– Vi har samma struktur, skillnaden är att vakthavande befäl som bestämmer sitter i Stockholm istället för i Visby. Hantverket har inte förändrats, säger han.
Troligare är att antalet högprioriterade larm var färre i år jämfört med förra sommaren. Det är när flera högprioriterade ärenden hopar sig som polisen tvingas välja bort att åka på vissa larm.
– Inkomna ärenden har kanske inte haft samma dignitet som tidigare år, men man måste titta på flera års siffror och titta på ärendena mer ingående för att kunna ge en ordentlig analys, säger AymanAboulaich.
En annan faktor kan vara att personal gör olika bedömningar av vilka larm som ska ha hög prioritet, vilket påverkar andelen högprioriterade larm.