Att markera sitt missnöje genom att avstå från amerikanska varor har blivit en växande trend. Bakgrunden är den senaste tidens utspel från Donald Trump och hans hållning gentemot Ukraina och president Zelensky. På kort tid har en Facebook-grupp, där likasinnade diskuterar bojkott som en form av protest, samlat över 62 000 medlemmar.
På Stora Coop möter vi Clarry Larsson och hennes väninna Elisabeth. De har båda funderat på att sluta köpa amerikanska varor.
– Jag har tänkt att man inte ska köpa sådana varor, men samtidigt känns det som att det gör så lite. Jag köper nog inte så mycket redan nu, säger Clarry Larsson.
En av utmaningarna med bojkotten är att veta vad som faktiskt är amerikanskt.
– Ja, det är svårt. Det är så nytt och lite ovisst. Jag vill nog veta mer innan jag bestämmer mig, fortsätter hon.
Christine Ronström är ute och handlar tillsammans med sin dotter Maja. De har också hört talas om bojkotten.
Flera väljer att bojkotta amerikanska varor, hur har ni reflekterat över det?
– Absolut, vi har läst om det i media. Vi köper ingen amerikansk mat, säger Christine.
Dottern Maja lyfter en annan aspekt.
– Vi pratade om det på jobbet, att det inte bara handlar om mat utan också om digitala tjänster. Det är lättare att avstå från fysiska saker man håller i handen. Men det tåls ju att tänka på.
Christine igen:
– Det är sjukt allting som händer, men det är bra att markera på något sätt. Att visa att man inte stödjer det här.
John Thomsson är ute och handlar på ICA Maxi. Han har reflekterat över bojkotten men inte deltagit själv.
– Det är något jag tänkt på, men jag har inte gått in aktivt för det, säger han.
Han pekar också på svårigheten att avgöra vad som egentligen är amerikanskt.
– Coca-Cola är amerikanskt, men det tillverkas väl i Sverige? Dricker jag en cola, påverkar det verkligen något? Allt är ju så internationellt idag. Det är svårt att veta vad som är ”rent amerikanskt”. Men Tesla kommer jag inte springa och köpa i alla fall.
Markus Wahlgren, stormarknadschef på Coop, har inte sett någon förändring i försäljningen – däremot märker han att ämnet diskuteras.
– Det är inte så att Coca-Cola lämnas kvar på hyllorna, säger han.
Han berättar att kunder hör av sig och pratar om frågan i butiken.
– Vi hade planerat en stor kampanj med amerikanska varor, en särskild avdelning med amerikansk musik och produkter. Men den planen skrotade vi.
När det gäller sortimentet av amerikanska varor menar Markus Wahlgren att det kan vara svårt att avgöra vad som egentligen är amerikanskt.
– Man måste titta på ägarförhållanden. Bara för att det finns en koppling till USA betyder det inte att en vara automatiskt är amerikansk. På Gotland gör vi inga egna bedömningar kring detta – vi följer Coops centrala beslut.
Även på Willys i Visby har försäljningssiffrorna varit oförändrade.
– Vi har inte märkt någon skillnad, säger butikschefen Annika Stenström.
Hon förklarar att eventuella beslut om sortiment fattas centralt och att inga direktiv om eventuella förändringar har kommit.
– Jag har inte hört något om att kunder skulle bojkotta Coca-Cola. Man brukar snappa upp om det pratas om sådant i butiken, men hittills har jag inte fått någonting till mig.