Försvarsminister Pål Jonson presenterar totalförsvarspropositionen.
Totalförsvarspropositionen gäller för 2025–2030 och presenterades av försvarsminister Pål Jonson (M) under en presskonferens. Den innebär att Försvarsmaktens krigsorganisation byggs ut från 88 000 befattningar, till 115 000 år 2030. Där ingår yrkesmilitärer, värnpliktiga, civilanställda och hemvärn.
– Vi ska starkare och effektivare kunna bemöta de förändringar som sker i vår omvärld, framför allt genom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på pressträffen.
Han säger att Sverige befinner sig i allvarstider, och att den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsatt att försämras sedan försvarsberedningen lämnade sin slutrapport i juni 2023.
Enligt försvarsdepartementet är mycket fokus i propositionen på att öka krigsförbandens uthållighet, inte på att köpa in nya vapensystem. Det handlar om att införskaffa materiel, framförallt allt ammunition. Det gäller till exempel artillerigranater och jaktrobotar till stridsflyg. Det handlar också om att se till att det finns reservdelar och verkstäder för reparationer.
Det är i linje med vad riksdagspartierna i försvarsberedningen enades om i våras.
För Gotlands del föreslås – vilket är i linje med tidigare rapporter från försvarsberedningen – att förbandet Stridsgrupp Gotland ”förstärks med en skyttebataljon och tillhörande funktioner och utvecklas mot ett större krigsförband”.
Dessutom framhålls vikten av ”tillgänglighet till och redundans avseende transportinfrastruktur och transporter”. På den punkten nämner propositionen det besked som komma förra hösten, om att en reservhamn ska byggas i Kappelshamn.
Förra hösten kom beslutet om att det ska anläggas en reservhamn i Kappelshamn.
Ett par förslag från försvarsberedningen saknas dock i propositionen. Det finns inget nytt fältförband, kallat Norrlands infanteriregemente. Det slås inte heller fast att 12 000 värnpliktiga ska utbildas från 2032, utan sägs att det ska ske mellan 2032-2035.
Pål Jonson säger samtidigt att propositionen, och försvarsbeslutet som väntas fattas senare i höst, kan behöva justeras om det sker stora förändringar i omvärlden.
– Det måste vara verkligheten och inte kartan som gäller också inom försvarspolitiken, säger han.
Inför försvarspropositionen har Nato kommit med preliminära mål för Sveriges krigsförmåga. Försvarsalliansen vill, generellt sett, att Natoländerna förstärker armén och satsar mer på ett integrerat luftförsvar.
Enligt försvarsdepartementet ligger propositionen väl i linje med Natos preliminära önskemål.
”Parallellt med regementet byggs krigsförbandet Stridsgrupp Gotland upp. Stridsgruppen motsvarar en reducerad brigad och ska omfatta alla förmågor som krävs för att försvara Gotland mot en kvalificerad fiende.” Så skriver P18 om Stridsgrupp Gotland på sin hemsida.
Viktiga delar i upprustningen till 2030 beslutade riksdagen om redan 2020, till exempel att kärnan i armén ska bestå av fyra brigader 2030. I dag är en färdigställd. En brigad består av cirka 5 000 soldater.
År 2020 beslutades också att marinen ska, som i dag, ha sju korvetter, men två ska bytas till större och nyare modeller. Alla ska också uppgraderas, främst med luftvärn. Dagens fyra ubåtar ska bli fem, varav två av en nyare modell.
Flyget ska 2030 bestå av sex stridsflygdivisioner, omkring 96 Gripenplan, precis som i dag. Från 2025 ska gamla modeller börja bytas ut mot den nya E-modellen.