Hoten mot politikerna ökar och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har undersökt hur kommunerna hanterar den utvecklingen. Det finns brister, kan man konstatera:
Två tredjedelar av kommunerna har ingen handlingsplan för hur hat, hot och våld mot politiker ska förebyggas och hälften av kommunerna har ingen handlingsplan för vad de ska göra om något inträffar.
När något inträffar är det bra att ha riktlinjer på plats.
– Utan sådana rutiner kan man känna sig ensam och utsatt, säger Anna Lindström, som leder ett nystartat SKL-projekt som syftar till att kommuner och regioner ska jobba mer systematiskt mot hoten mot de förtroendevalda.
Enligt en undersökning från BRÅ är Gotland ett av de län där flest politiker är utsatta för trakasserier, hot eller våld. Trots det har Region Gotland ingen handlingsplan för det här området. Johan Kallum, som är regionens säkerhetschef, tycker inte att regionen kan ta ansvar för de många fritidspolitikerna. De är inte anställda av regionen och har inte sin arbetsplats där.
– Det är partiet som måste vara aktivt där, säger han.
I brist på handlingsplaner hanterar Region Gotland de hot som inträffar ”från fall till fall”.
– Det är ju relativt få incidenter per mandatperiod, förklarar Johan Kallum.
Region Gotland gör inte fel när de inte tar aktivt ansvar för politikernas säkerhet, konstaterar Anna Lindström. När regionen inte har något arbetsgivaransvar har de inte heller något arbetsmiljöansvar.
– Just därför behöver man diskutera detta. Frågan om de förtroendevaldas säkerhet ska inte kunna falla mellan stolarna, säger hon.
Region Gotland erbjuder dock en 15 minuter lång webbutbildning som de förtroendevalda kan ta del av om de vill. Politikerna får också en länk till säkerhetspolisens handbok för personlig säkerhet.
Men frågan är om utbildningsinsatsen är tillräcklig. I webbutbildningen uppmanas drabbade att ta kontakt med regionens säkerhetsansvariga och att göra en polisanmälan – både för sin egen trygghets skull och för att värna om demokratin. Men det verkar de gotländska politikerna inte göra.
I GA:s enkät uppger hälften av de som har blivit hotade att de inte har gjort någon polisanmälan. Många avstår också från att kontakta regionens säkerhetsansvariga. Enligt enkäten har 20 personer blivit hotade under nuvarande mandatperiod och så många hot har Johan Kallum inte fått kännedom om.
Hos polisen har hot mot förtroendevalda ingen särskild brottskod och anmälningarna hanteras därför som vilket olaga hot som helst. I GA:s enkät framgår det att få politiker som har polisanmält hot ser att deras anmälan leder till något.
I samband med oroligheterna på Gotland i oktober polisanmälde två politiker att de hade blivit hotade. I det ena fallet har förundersökningen lagts ned eftersom polisen bedömde att det inte handlade om olaga hot. Det andra fallet är hoten mot Saga Carlgren, som GA berättade om häromdagen, och där pågår förundersökningen fortfarande.
Polisen Roger Björkander är förundersökningsledare för den utredningen. Han konstaterar att det generellt kan vara svårt att styrka brott i dessa lägen.
– Att skriva "jag ska döda dig" är straffbart, men om någon skriver "jag önskar att du vore död" så är det inte straffbart. Det kan tangera gränsen till ofredande, men då kan det ligga en i fatet att man är politiker. Som politiker får man kanske tåla lite också. Är man med i den offentliga debatten får man tåla att andra har en avvikande uppfattning och delger en det.