– Det här har varit ett riktigt krångligt ärende, säger Ulrika Mebus.
Hon är byggnadsantikvarie vid Gotlands museum, som på uppdrag av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) handhar frågor som rör ringmuren.
LÄS MER: Muren rasar men ingen vill kännas vid det
Det faktum att originalmuren tillhör Region Gotland, men att den efter ett ras har restaurerats av dåvarande fastighetsägare, är ett dilemma.
– Fastighetsägaren gjorde ju olovligen ingrepp på annans fastighet som dessutom är en fornlämning, säger Ulrika Mebus och förklarar att terrassen och utbyggnaden egentligen står på ofri grund eftersom det är annans mark.
– Om man vill vara korrekt ska man åtala den som har gjort svartbygget, men nu gäller det att hitta en medelväg som är framkomlig. På något sätt måste vi sätta oss tillsammans eftersom det är ett sådant här oklart läge, som ligger i historiens dunkel och blev fel från början.
Ulrika Mebus förklarar att muren fungerar som en stödmur eftersom marknivån innanför den är uppbyggd. Det kan handla om mer än två meter högre gatunivå än det är utanför muren, vilket förorsakar problem med jordtryck mot muren som då håller emot. Det finns fler byggen som står olämpligt och har gjort det länge, men så länge det inte är några problem så gör det ingenting.
– Vi måste titta på det här. Ska man gå den juridiska vägen utnyttjar man annans mark här, men det är säkert preskriberat. I det här läget handlar det egentligen om att komma till någon slags förlikning, säger Ulrika Mebus.