När Abdullah Moradi var fyra år gammal dog hans mamma. Ett år senare dog hans pappa och farbror. Sedan fyra års ålder har han varit helt utan familj. Men inte längre. I onsdags flyttade han hem till familjen Malm i Vibble.
– Nu har jag fått den bästa familjen, säger han.
– Det vet du inte än, skämtar Jenny Malm.
Det var för en vecka sedan som Abdullah Moradi fyllde 18 år. Som ensamkommande ungdom utan uppehållstillstånd förlorar man sitt boende och sin gode man samma dag som man passerar den avgörande åldern – oavsett var man befinner sig i livet. Personen har då två alternativ att välja mellan: Att flytta till ett av Migrationsverkets asylboenden på fastlandet eller ordna eget boende, och därmed förlora Migrationsverkets skyddsnät om och när man får uppehållstillstånd.
LÄS MER: "För en del handlar det om liv och död"
– På Gotland har jag många vänner, på fastlandet känner jag ingen. Jag var mycket ledsen. Jag grät mycket, säger han.
– Det märktes i fotbollslaget, säger Isak Malm.
När Abdullah kom till Gotland för två år sedan började han spela i fotbollslaget IFK Visby, där Isak är tränare för herrjuniorlaget och damlaget. Omedelbart fann de varandra.
– Han är alltid full av energi, alltid glad. Språket har varit ett problem, men i fotbollen behöver man inte använda språket så mycket, vi förstår varandra ändå, säger Isak.
– Jag älskar fotboll, jag går på varje träning. Men jag gillar skolan ännu mer, säger Abdullah.
När det i somras gick upp för Isak och Jenny att Abdullah skulle kunna bli tvungen att flytta från Gotland kände de att de behövde göra något.
– Vi tänkte på vad som är bäst för Abdullah, och han vill ju verkligen stanna här. Så för mig fanns det egentligen inget annat alternativ, det hade känts jättekonstigt att inte hjälpa honom, säger Jenny.
De frågade barnen Elina, Emil och Lucas vad de kände.
– Vi hade aldrig gjort det om barnen sagt nej, säger Jenny.
Men där fanns inga tveksamheter.
– Jag kände att det bara skulle vara kul om han flyttade till oss. Så det krävdes inga längre funderingar, säger Elina, 17.
– Det är bara kul med en extra medlem i familjen, tillägger Emil, 15, som även spelar i samma fotbollslag som Abdullah.
Från att har varit helt ensam, har Abdullah nu fått en stor familj på fem personer.
– Nu mår jag mycket bra, nu är allt bra, säger han.
Vad vill du göra när du blir vuxen?
– Jag vill jobba som polis på Gotland. Jag måste få stanna på Gotland, säger Abdullah Moradi.