Det nya förslaget till bemanning av öns räddningstjänst har mött hård kritik från främst deltidbrandmännen, som föreslås att bantas kraftigt i antal. Nu får de stöd av öns utvecklingsbolag.
– Det är en kompetensförflyttning från landsbygden till stan och en trygghetsförändring för oss på landet, säger Allan Båtelsson i Fide. Han är ordförande i Knutpunkt Hemse AB, ett av sju utvecklingsbolag och en ideell förening som har undertecknat en gemensam skrivelse, tillsammans med organisationen "Hela Sverige ska leva".
Allan Båtelsson sågar stora delar av förslaget. Han menar att löftet om att nå nio av tio gotlänningar inom 30 minuter invaggar gotlänningarna i en falsk och teoretisk trygghet, där färre brandmän i verkligheten kommer att finnas på plats på landsbygden.
– Förslaget är en "förstainsatsbil" och en "förstainsatsenhet". Då har tre man behövts och det har ändå inte kommit ut en brandbil. Jag blir mörkrädd när jag hör det här, säger han.
Allan Båtelsson anser att besparingen på 1,5 miljoner kronor i förslaget drabbar landsbygden hårt, samtidigt som Visby får förstärkning med nästan lika mycket pengar i form av ett fast yttre befäl. På Sudret kommer de boende i högre grad än i dag att få förlita sig på frivilliga brandvärn.
– Trygghetsförändringen, känslan att det är osäkert om det kommer någon eller inte, den tycker jag är mest skrämmande, säger Allan Båtelsson.
Han befarar att frågor som inte är nära inte heller berör beslutsfattarna.
– I tekniska nämnden har vi ingen ordinarie ledamot söder om Träkumla och nu ser vi var de drar in på pengarna, säger han.
Han får medhåll av Kristina Olsson i När. Hon är ordförande i samverkansföreningen för öns utvecklingsbolag.
– Vi ser förslaget som ett hot mot landsbygden. Det blir färre brandmän i Slite, Hemse och Klinte. Dessutom tar man bort deltidsstyrkan i Visby, som har kunnat täcka upp, säger Kristina Olsson.
Hon befarar att risken är stor att färre i framtiden vill ställa upp som frivilliga i brandvärn.
Men tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) konstaterar att han och utvecklingsbolagen har olika syn på om landsbygden drabbas.
– Vi har landsbygdssäkrat förslaget och kommit fram till att det snarare blir en förbättring. Jag tror det blir ett beslut på onsdag, säger han.
Förhandlingarna med Brandmännens riksförbund på central nivå har slutat i oenighet.
– Vi ser det som försämringar och neddragningar, säger ombudsman Kennet Eriksson.
Förbundet överväger nu att driva ärendet vidare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.