Det har hänt en hel del med museernas etik sedan upptäcktsresande från förra sekelskiftet kom hem med kulturskatter från fjärran. Att ett svenskt museum har föremål i sin ägo som grävts upp i gravplundringar är inte längre moraliskt försvarbart.
Riksantikvarieämbetet har fått två regeringsuppdrag: Dels ska de ta fram en vägledning för hur museerna kan arbeta för att identifiera och återbörda kulturföremål till sina rättmätiga ägare. Dels ska de ta fram en vägledning för museernas arbete med mänskliga kvarlevor.
Frågan är inte ny. Sedan 1970-talet har världens urfolk ställt krav på att få tillbaka föremål och kvarlevor från sina förfäder. Och för mer än tio år sedan krävde Sametinget att få tillbaka alla kvarlevor efter samer i statliga samlingar.
Svenska museer har vid flera tillfällen återbördat kvarlevor och värdefulla föremål. Så sent som i september lämnade Moderna Museet tillbaka en målning som konfiskerats av nazister under 30-talet. Men processerna kan bli mycket komplicerade – för hur ska föremålen identifieras och vem är egentligen den rättmätiga ägaren?
– Det handlar om få fall för det enskilda museet och det är bra att det finns en gång för hur det ska gå till, säger Kicki Eldh som leder arbetet med vägledningen om mänskliga kvarlevor.
– Det är också viktigt att alla museer har en gemensam linje, säger Ingela Chef Holmberg, som leder projektet med återförande av kulturföremål.
Förutom Kicki Eldh och Ingela Chef Holmberg jobbar även Annika Carlsson, Gabriella Ericson och Lina Wennersten med projektet i Visby. Arbetet ska vara slutfört till nästa höst.
De tycker att de har ett spännande uppdrag där etik ska samsas med juridik och där det gäller att ta fram riktlinjer som blir så tydliga att besluten inte leder vidare till fler ”vårdnadstvister”.
– Det är viktigt att ta reda på vad som har hänt tidigare och nu göra något bra, säger Annika Carlsson.
Har ni uppdraget att ”sona gamla synder”?
– Nej, Det finns återlämnanden som blir försoningsprocesser, men vi säger inte om man ska återlämna ett föremål eller inte. Vi förklarar hur det kan gå till, säger Kicki Eldh.
Föremålsprojektet begränsas till att handla om saker som har kommit i museernas ägo i modern tid, från slutet av 1800-talet och framåt.
– Innan dess gällde andra lagar och då är det svårt att hitta legitima kravställare, säger Ingela Chef Holmberg.
