"Vår demografiska struktur äter arbetskraft". Så drastiskt sammanfattar Meit Fohlin läget när det gäller Gotlands befolkningsstruktur. Framtidens ekonomi ser svår ut, trots att Gotland för närvarande har landets lägsta arbetslöshet och att man därmed skulle kunna förvänta sig goda skatteintäkter de närmaste åren.
– Men behoven inom vård, skola och omsorg stiger i mycket snabbare takt än våra skatteintäkter, säger Meit Fohlin.
På det nationella planet spår Sveriges kommuner och landsting, SKL, att kommunsektorn om bara några år saknar cirka 47 miljarder, vilket skulle motsvara en skattehöjning på i snitt två kronor.
– Det går bra för landet, statsfinanserna är goda och jag är glad över att regeringen aviserat att de överskott som skapas bör gå till kommunsektorn, säger Meit Fohlin.
Men det kanske inte räcker.
– Enligt de prognoser vi har kommer Gotland år 2030 att ha landets högsta försörjningskvot, konstaterar Meit Fohlin.
Tidningen Dagens Samhälle gjorde nyligen en körning av data från SCB och presenterade tabeller på hur försörjningskvoten kommer att utvecklas från 2011 till 2016 (säkra uppgifter) till 2021 (prognos). Redan där framgick att Gotland är en av de kommuner/regioner där försörjningsbördan för de i arbetsför ålder ökat mest, 20,8 procent från 2011 till 2016.
Generellt är det på landsbygden som befolkningen är alltmer åldrande och dagens Samhälle pekade på riskerna för en ökad polarisering mellan stad och land.
Gotland får i storleksordningen 600 miljoner årligen genom skatteutjämningssystemet mellan landets kommuner. Med jämna mellanrum argumenterar politiker, av olika färg, från Stockholmsområdet för att minska det "bidraget". För Meit Fohlin gäller det att till varje pris bevara – och helst förstärka systemet.
– Det är inte upp till ´Stockholm´att besluta om utjämningen och det ligger väl i sakens natur att den som har inte alltid vill ge.
– Vi bearbetar den utjämningsutredning som snart ska komma med förslag. Vi har skrivit till dem, vi har träffat presidiet, vi tar hjälp av SKL. Vi pekar dels på hur befolkningsutvecklingen ser ut här, dels på de speciella omständigheter som det innebär att vi bor på en ö, säger Meit Fohlin.
– Vi delar bekymren med andra glesbygdsområden, men Gotland är också speciellt.
Vad ser du för möjligheter att påverka demografin? Kan regionen göra det?
– En viktig sak vi kan göra – och gör är att arbeta med bostadsfrågorna, svarar hon.
– Byggandet har ökat mest i landet set senaste året, med 141 procent. Och det sker inte bara i Visby nu. Vi behöver få till byggande på hela ön. Jag har haft många goda samtal med exploatörer kring vår strategi med dubbla markanvisningar, alltså att man får tilldelning av mark i Visby om man också bygger på landsbygden. Jag har stora förhoppningar på flera intressenter efter de kontakterna.
Hon tillägger att Gotland har ett positivt flyttnetto. Men utmaningarna är stora:
– Vi har redan en omfattande kompetensbrist inom vård, skola och omsorg och det riskerar att bli mycket värre. Och då syftar jag inte på utbildningnivån, utan på antalet människor, säger Meit Fohlin.
Hon välkomnar bland annat det tillskott som nyanlända flyktingar kan ge till utbudet av arbetskraft.