Lågt budgeterade kostnader för LSS-verksamhet, ökade kostnader för placeringar av barn och ungdom, samt obudgeterade kostnader för ensamkommande flyktingbarn är några förklaringar.
Till skillnad från flertalet nämnder i Region Gotland har socialnämnden, med en ram på 1,3 miljarder, inte fått något sparbeting utlagt. Men kravet på att hålla budget innebär i praktiken ändå ett sparkrav med tanke på bland annat löneökningar. Till nästkommande regionstyrelse har socialförvaltningen nu lämnat en rapport om det ekonomiska läget.
LSS-verksamheten har fått ett tillskott på 7 miljoner kronor i år, men väntas ändå gå med underskott, framgår av skrivelsen.
– Trots tillskottet är kostnaderna på Gotland väldigt lågt budgeterade, jämfört med andra delar av landet, kommenterar tillförordnade socialdirektören Therese Thomsson.
Barn- och ungdomsvården går också mot ett stort underskott. Det beror bland annat på att kostnaderna för placeringar ökat rejält, med 55 procent de senaste fem åren, enligt förvaltningen.
Kostnaderna för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn beskrivs som svårbedömt, vilket har att göra med ändrade regler och ersättningar från Migrationsverket. Där kan regionen sitta fast med avtal för boenden på HVB-hem som slöts innan ersättningen från staten drastiskt skars ner, från 1 900 kronor till 1 300 kronor per dygn och person.
När det gäller utmaningarna framöver anger förvaltningen två problem: Brist på personal och höga sjuktal.